31 maj 2009

Ekoexkursioner

Mamma och Max fortsätter sina äventyr i omgivningarna i jakt på spännande ekologiska varor, närodlade grödor och småskaligt mathantverk. Veckan har varit minst sagt körig med ett par besök på riktiga "ekoreko" skattgömmor kombinerat med ett fullständigt avsteg från det nya medvetna levernet.

Låt oss börja med att bikta det sistnämnda, då det i ett svagt ögonblick ryckte för våldsamt i fyndtarmen och mamma/baby-ekipaget hamnade i shoppinginfernot som stavas GeKås i Ullared. Utflykten började oskyldigt med besök på trevliga gårdsbutiker lokalt, men på något magiskt vis fördes familjebilen in i den magnetiska zonen som onekligen resulterar i en ofrivillig vänstersväng någonstans i höjd med Varberg. Max satt som vanligt nöjd och glad i sin barnstol och jag undrar om han inte rent av hejade på mamma att ta den där ödesdigra vänstersvängen. Utifall det nu var så kan det bara konstateras att den lille fick önskad effekt med tanke på hur hans samling av fina BRIO-leksaker mångfaldigades i och med besöket.

Inte helt oväntat resulterade besöket i en väldig massa mer eller mindre onödiga inköp av både det ena och det andra. Man vågar inte ens fundera över den totala miljöpåverkan man orsakade, men nu när behovet faller på att försvara sina handlingar kan det rapporteras att det inhandlades både Grummes Gröna såpa att ersätta det gamla elaka rengöringsmedlet och ett provex. av Natur flytande tvål att användas i duschen.

Om vi då återgår till den mer ekoreko delen av veckan så blev det besök på Sveriges pepparrots centrum i Fjärås som vi stolt huserar här i vårt närområde och den intilliggande Mariebergs Gårdsbutik. Just för dagen var utbudet av grönsaker inte allt för imponerande och mamma blev inte glad när hon hittade fula e-ämnen i alla de produkter som såldes på temat mathantverk - ajabaja!! Däremot föll de fina KRAV-odlade örterna i mycket god jord och mamman blev naturligtvis tvungen att adoptera en hel liten hop av minigurka-, Jalapeno-, stortimjan-, slätbladig persilje- och en liten söt mangold planta.



Senare i veckan avlades ett besök hos Hedenborgs ekologiska produkter utanför Kungsbacka som just nu håller sitt plocklager öppet ett par torsdagar i rad. Företaget drivs av de två entusiasterna Åsa och Klara som i hopp om att dra sitt strå till stacken erbjuder ehandel med utmärkta ekologiska och tillsatsfria varor. Toppenfint utbud och med hem kom en låda full av spännande saftsorter från Brunneby Musteri, Rooibos te från Brunkullan, fina handgjorda tvålar från Skin Sweden och mycket mer. Här kommer mamman att handla igen!



29 maj 2009

Snabbt och farligt gott mellanmål

I en vardag där man utan undantag alltid är nummer två på prioriteringslistan (och njuter av varje minut!) när det gäller personlig hygien (läs dusch, tandborstning, hårborstning och allt annat som man inte ens noterade hände innan man blev småbarnsförälder), påklädning och kanske allra oftast intag av föda gäller det att hitta genvägar för att hålla ihop tillvaron. Filmjölk med olika delikata tillbehör är definitivt en sådan genväg och har vid många tillfällen varit livräddande när klockan hunnit bli lunch innan frukost intagits av mamman och lunch på något sätt helt gått upp i rök.

Filmjölk är ju som känt inte någon vidare smaksensation i sig, men om man hade haft någon sorts karaktär hade man säkert piffat upp den med allehanda supernyttiga frön och flingor. Nu har jag tyvärr aldrig tidigare haft någon vidare karaktär när det gäller att hålla mig ifrån onyttigheter. De oklädsamma extra graviditetskilona till trots är det just nu svårt att hitta motivation för smalmatsätande när ens lille kille skiner upp och visar sin gränslösa kärlek till sin mamma hur risig och blekfet hon än ser ut. Istället får lillkillens stackars pappa höra på tjatet om strandade valar, heffaklumpar och diverse andra säljande beskrivningar av hans fru.

Hursomhelst i min surf-iver hittade jag ett recept på en fantastiskt god granola från tjocksmockarnas förlovade land i väster. Den med fil och färsk frukt....mmmmm!

I en bunke blandas:
4 dl havregryn
4 dl rågflingor
2 dl kruskakli
1 dl kokos
1 dl pumpafrön
1 dl solrosfrön
1 dl linfrön
2 dl hackade nötter/mandel
10 mortlade kardemummakärnor

I en kastrull blandar man och värmer på (inte koka):
2 dl vatten
1 tsk kanel
1 tsk vaniljpulver
1 dl muskovado- eller farinsocker
1 dl sirap
1 dl solros- eller rapsolja
1 msk honung

Ekologiska utbudet denna gång bestod av Änglamarks havregryn och rågflingor, Dansukkers ekologiska sirap, Saltåkvarn med sitt underbara utbud och sina fina förpackningar bidrog med kruskakli, kokos, pumpafrön, linfrön och solrosfrön. Bourbon Vanilla - Ground Organic Vanilla Powder som jag köper på bl.a. Coop ger en fantastisk riktigt vaniljsmak istället för det fejkade vanillinsockret.

Blanda ihop flingorna och vätskan och bre sedan ut "kladdet" på två plåtar. 175 grader i 30 min och rör om regelbundet för att inte bränna. Förvara i tätslutande burk.



27 maj 2009

Semesterbibeln är här!

Äntligen dök den hett efterlängtade kartboken Smaklust upp i brevlådan och nu pågår full aktivitet för att planera en lagom liten familjesemester för sommaren. Med en halvårsgammal bebis, nytt hus nära havet, tusen kostsamma inredningsprojekt på gång.....och icke minst en nuförtiden något mer jordnära och eko/miljö-tänkande hemmamamma beslutades det att sommarens resande skulle begränsas till närområdet.

Dock är vi inte mer "hardcore" miljömedvetna och skötsamma än att vi tar (miljö-!)bilen (som utan tvekan kommer att vara fylld till bredden med familjepyngel!) och försakar jordkällare/lappkåta till förmån för bekväma hotell i städer i en vidare cirkel runt om Vättern. Den genialiske websurfaren till pappa snokade upp ett lysande sommarerbjudande på Elite Hotels och mamman var snabb att beställa den ovannämnda Smaklust - en upplevelsekartbok över Sveriges mathantverk från Eldrimner. Detta mästerverk läses nu från pärm till pärm och rutten mellan Västergötlands, Närkes, Östergötlands och norra Smålands alla syltkokare, skorpebagare, strutsfarmare och ostmakare planeras i minsta detalj.


25 maj 2009

Natursköna Bohuslän


Helgen tillbringade lilla familjen tillsammans med mormor och morfar i vackra Bohuslän. Det skulle firas 40-årig bröllopsdag för "gamlingarna" och hela klanen var inbokad på den fina "resort-anläggningen" i Bokenäs . Tyvärr drabbades man av visst manfall när Max stackars moster insjuknade i vattenkoppor och nu sitter i karantän prickigare än Pricken själv och förmodligen snart med grytvantar tejpade på händerna för att motstå en mindre massaker.

Som nämnts i tidigare inlägg fanns mormor och morfar på plats redan tidigare i veckan för att få sig en rejäl dos av sin lille solstråle till barnbarn. Den lille trivs som fisken i vattnet och tar varje tillfälle i akt att få flörta genom att fira av sina sockersöta leenden. Med mormor på plats slipper han nämligen bli lämnad i sin ensamhet för en endaste sekund så som hans elaka mamma gör när nöden kallar, en eller annan säng behöver bäddas eller en maskin tvätt behöver expedieras. Tack och lov att den lille ännu inte kan uttrycka sig verbalt annars hade han säkert redan haft moped, skateboard och fiskespö efter helgens charmoffensiv och virande av morföräldrarna runt lillfingret.

Vistelsen i vackra Bohuslän blev mycket lyckad och mamman kom hem med (förrutom en äcklig fästing!) bilen full av musselskal som ska pryda trädgårdafatet med jordgubbsplantor, räklådor i trä som ska få husera de uppdrivna tomatplantorna som definitivt inte ska bli Bambi-mat (mamman blir den förste att anmäla sig till jägarkurs om lille Bambi så mycket som funderar på att byta sin diet av grannens penséer mot näringsrik ruccola och späda sparrispotatisplantor) och ett gäng skogshallonplantor som stals på svågerns vackra skogstomt på hemvägen . Idag blir det utan tvekan middagslur på tomten för den lille medan mamman hoppar i gummistövlarna och skrider till verket med sina trädgårdsprojekt.

Vad vore väl en hemmafru-blogg utan ett avslutande matrecept, så här kommer beskrivningen på den utsökta dubbelmarinerade oxfilén som intogs under "bröllopsmiddagen":

Mimmis dubbelmarinerade oxfilé
Till 6 pers ca 800g putsad oxfilé (hade jag velat romantisera lite hade jag påstått att denna kom från Gröna gårdars fina gräsuppfödda kossor från Bokenäs, men jag erkänner att jag denna gång jagade ikapp min kossa på Ica Kvantum)

Två dagar innan "festen" lägger man det putsade köttet att marinera över natten i:
2 msk soja
1 msk hoisinsås
0,5 tsk salt
2 msk olja
1 tsk socker

Nästa dag tar man upp köttet ur marinaden och steker snabbt i smör för lite stekyta runtom. Sedan tillagar man köttet helt i 150C i ugn (med stektermometern som mellan varven används till såväl babybadtermometer som vintermometer) till 55 C innertemperatur.

Låt svalna i folie i kylskåpet och skiva sedan i cm-tjocka skivor som över natten till "festdagen" marineras i:
1 dl vitvinsvinäger
0,5 dl vatten
2 dl olivolja
1 tsk salt
1 tsk socker
svartpeppar
1-2 finhackade vitlöksklyftor
1 kruka persilja - hackad
1/2 dl kapris

Serveras kallt i marinaden tillsammans med t.ex. med hasselbackspotatis och en naturell sallad eller sparris - mmmmmm!

Var är solhatten när man behöver den? I stugan!



...och lite fler bilder från vackra Bohuslän...






24 maj 2009

Badpojken Max



Under hela våren har Max och jag gått på babysim och vi båda lider nu redan av abstinens när terminen är slut och vi måste vänta till september innan det är dags igen. Den överambitiösa nyblivna mamman Mimmi hade såklart myror i byxor så snart vi blev utsläppta från BB och från amningssoffan anmäldes vi kvickt till sim, yoga och diverse andra mamma/baby aktiviteter. Det var INNAN jag hade konstaterat att 4 timmar är minimum-tiden för en mamma med nyfödd baby att komma iordning och ut genom ytterdörren.

Det ska erkännas att jag mer än en gång ångrade vårt digra program när man fortfarande stod innanför ytterdörren med sin bebis iklädd endast blöja och själv nerspydd från topp-till-tå och håret på ända 5 minuter innan aktiviteten skulle börja - 30 minutes bilväg hemifrån! Nåväl, vi tog oss igenom den prövningen och någonstans runt 10 veckor hittade vi lite rutiner och en lunk som gjorde att vi båda kunde njuta av både sim och andra sociala aktiviteter.



Vi har gått på Aquabarns utmärkta "krabban-kurs" på simhallen i Kungsbacka och jag kan varmt rekommendera både deras upplägg och mycket kompetenta och trevliga personal. När vi efter lite lirkande hittat rätt tid för att Max inte skulle vara varken hungrig eller halvt somna i bassängen, så blev detta till en riktigt kul upplevelse för oss båda. Max plaskade på och gav som vanligt upp ekande apvrål när något inte var till hans belåtenhet. Det härliga med vår lille son är dock att han blir strålande glad lika snabbt igen när man väl tillgodosetts hans behov eller önskemål. Han är helt enkelt en väldigt glad och bestämd liten plutt!





21 maj 2009

Lyxen i det lilla

Gårdagen blev något av en liten lyxutsvävning för mamman som för första gången på 4,5 månad rymde hemifrån en hel dag med ett alldeles gott samvete. Den lille var ytterst samarbetsvillig som behagade slå upp gluggarna redan i arla morgonstund (vilket i sötnosens värld är allt innan 10!) och ställde upp på en stadig frukost utan vidare knot. Mormor trampade ivrigt runt sugen på att ta sig an sin lille guldklimp och mamman fick på sig något spyfritt och till och med mascaran åkte på.

Med förväntan i klass med den inför en lyxig spahelg med tjejerna eller kanske en romantisk weekend på tu man hand bar det först iväg till, hör och häpna, jobbet! Hur motsägande det än kan låta från en numera helgjuten syltkokande hemmafru och hemmamamma till världens underbaraste kille infriades förhoppningarna om en toppenutflykt. Mamman fick träffa alla sina trevliga kollegor och konversera med grammatiskt utmanande meningar sammansatta av mer än två stavelser och ett avslutande prutt-ljud.

Vidare bjöds det på information om allt spännande som är på gång inom företaget, en kul tävling i värdelöst vetande där hemmamamman kände sig toppkvalificerad efter alla timmar framför "daytime television" och icke att förglömma utsökta praliner i gästmatsalen. Mamman hade alldeles glömt bort hur mycket spännande som händer på en arbetsplats och den här gången var det extra härligt att vinka adjö i dörren och kunna konstatera att alla dessa stordåd kommer att just bara hända medan mamma och Max doftar på syrenbuskar under långa promenader, gosar i sängen fram till kollegornas lunchtid och betraktar livets gång från en filt på badstranden. It is a tough life!

Efter en snabbkoll med mormodern som bedyrade att Max var en ängel, bar det av vidare till dagens andra attraktion - EkoNord mässan och dess orgie i naturligt pektin, stenkvarnsmalet dinkelmjöl, naturbeteskött och en uppsjö av diverse "eko-porr " för hemmafrun. Låt mig säga som så att jag blev inte besviken av utbudet av utställare och i natt har jag sovit så mycket bättre efter att ha fått reda ut alla mina djupa funderingar om huruvida Wapnös mejeriprodukter är ekologiska (svaret blev "till 90% då de glupska korna äter mer foder än gården mäktar med att producera"), hur man vet om pektinet i sylt är naturligt eller ej (denna stora fråga i mitt liv just nu... svaret blev att det tyvärr inte kan utläsas av innehållsförteckningen, men KRAV tillåter inte industribearbetat pektin och syltsocker kommer nu definitivt aldrig mer innanför våra dörrar!) och ska man välja närodlat eller ekologiskt när man måste välja (min uppseglande profet Rune Kalf-Hansen argumenterade för ekologiskt som rest längre för att på så sätt göra klart för de lokala producenterna att vi kommer att köpa deras produkter först då de ställt om till ekologisk produktion. Visst gör det ont när knoppar brista...men sen blir det ju vackert!)

Hursomhelt, mamman frossade (i både fakta och godsaker!) i två timmar och med hem fanns en varierad kompott av tångknäcke från Grebbestad, getost från Hallstorps gård, diverse tunga mjölpaket från Labans och Limabacka Kvarn, korvar från Kaprifolkött, Vildhallonvanilj från Torfolk gård, bröd från SaltåKvarn och Green Bakery och mycket annat smått och gott. Att mamman sedan återvände till hemmets lugna (vilket det verkligen var - tack mormor!) vrå med attribut fullt i klass att konkurrera ut Dolly P på en bra dag var kanske mer uppskattat av barnafadern än av den lille som fullkompligt övermannades och tvångsmatades mellan diverse pussar och kramar.



19 maj 2009

Vilda eko fantasier

Interfood-mässan för "måltidsbranschen" pågår på Svenska Mässan i Göteborg och på onsdag den 20 maj är även vi amatörkockar välkomna. Nyfiken som man är surfades det snabbt in på websidan och vips gick fällan igen "...botanisera runt på EkoNord där du möter det mesta och bästa inom ekologisk-, när- och lokalproducerad mat...". Att detta sammanfaller med ett besök av mormor och morfar som längtat och längtat efter att få rå om sin lille guldklimp gör ju inte saken sämre. Jag ska på mumsar-mässa och leva ut mina vildaste eko-fantasier!

Dubbelwhammy - igår damp dessutom senaste numret av Reko-tidningen ner i brevlådan med en annons för "Jordens Mat - ekologisk marknad i skördetid" på Gunnebo Slott i Mölndal.... Behöver jag säga att det blev ett stort kryss i almanackan på 12-13 september när jag läst ".......köpa ekologisk mat och lyssna på föreläsningar av bl.a. tv-kocken Rune Kalf-Hansen, Äkta Vara Mats-Eric Nilsson, matkreatören Monica Ahlberg....."

Börjar misstänka att jag är en nörd..........

18 maj 2009

Mumsiga Svensson-muffins


Härom eftermiddagen bar det iväg till Slottsskogen för promenad och mysig fika med en av mina trevliga kollegor och hennes bedårande lillkille. Vädret var underbart och på det babyvänliga Bel Parc avhandlade de nyblivna mammorna allt som möjligtvis kan röra livet med en liten illbatting och lite därtill. Inte ett enda ord om jobbet - det säger klart en hel del om hur underbart uppslukande livet som mamma är.

När killarna fått nog av mödrarnas pladdrande och vi skiljdes åt var det fortfarande en liten stund innan vi kunde hämta upp barnafadern för att ta hem honom till fredagsmyset, så det bar iväg på exkursion till Kålltorp i den östra änden av Göteborg. Målet var "köksshoppen" Bagaren & Kocken som mamman länge haft på sin önskelista över lokala utflyktsmål. Låt mig säga som så att resans mål var inte en besvikelse och det hade nog i det stora hela blivit billigare om barnafadern tagit två timmars ledighet och följt med oss hem på momangen. Denna butik är helt underbar och ett fullständigt Mecka för den som är det minsta lilla intresserad av allt från muffinsformar med fina mönster till värstingmodellen av drömköksmaskinen (för alla har väl en sådan!?).


Ett av inköpen blev en stor härlig mortel i granit, något som länge saknats i lilla familjens köksarsenal. Naturligtvis ledde detta osökt till att det var absolut nödvändigt att prova den nya husmorsleksaken påföljande lördagsmorgon. Första bästa recept som krävde en mortel fanns i senaste numret av husorganet Allt om Mat. Denna underbara "matporr" som läses från pärm till pärm så fort den dimper ner i husmoderns brevlåda erbjöd ett busenkelt recept på 10 stora (s.k. amerikanska) Hallonmuffins med kardemumma. Min kakmonstergen till trots är jag faktiskt inte alldeles förtjust i dessa jätteskapelser till måltid, utan nöjde mig med att dutta ut 16 Svensson-muffins i vanliga formar.

Hallonmuffins
5 dl vetemjöl
2 dl strösocker
2,5 tsk bakpulver
2 tsk stött kardemumma
2 ägg
1 dl gräddfil (som denna gång byttes ut mot filen som fanns i kylen)
1 dl mjölk
50 g smält smör
frysta hallon

Ekologiskt så långt som möjligt hos oss - Änglamarks mjöl och ägg, Dansukkers ekologiska strösocker, Arla ekologiskt smör, Polarica frusna hallon, mjölk och fil från Wapnö som utan märkning i alla fall är småskaligt och halländskt.

Blanda de torra ingredienserna och rör sedan i övriga - grädda i formar, 20 minuter i 200C.

Enkelt och muffinsen blev en mysig fika på väg till Borås där den sportgalna pappan skulle se på fotbollsmatch, medan mamma och lillen upptäckte metropolen på fot och i vagn.


16 maj 2009

Kan man göra rätt?

Så var det då det här med att följa sin egen övertygelse och vad som verkar fungera för bebisen och dess omgivning, eller huruvida man ska låta sig stressas av alla de rekommendationer och göra/inte göra tips som haglar över en nybliven förälder i Sveriges omtänksamma land. Nog hade man läst om och förberett sig på att man skulle få tips och kommentarer från alla i sin omgivning om vad som är bra eller inte bra för bebisen beträffande matning, sovande och andra vardagsbestyr. Våra mammor ammade ju trots allt var fjärde timme enligt klockan och fick order om att vi skulle sova på magen under 70-talet, många av våra far-och morföräldrar kan inte förstå varför en småbarnsförälder möjligtvis ska behöva lämna hemmets trygga vrå under de första 4 månaderna och det finns fullt av vänliga människor i omgivningen som hört talas om tragiska fall där bebisar farit illa i de värsta "freak-accidents" eller bara genom allmän idioti.


Nåväl, detta var jag som sagt beredd på, men att man fullständigt skulle bombarderas med råd och rön från allehanda institutioner och myndigheter (som för den delen verkar skifta en gång i kvartalet) kom mer som en chock och faktiskt något av en besvikelse. Jag må vara styv i korken, men jag anser mig faktiskt veta bäst vad som fungerar i vår lilla familj och känner jag mig osäker på något, så är jag jättetacksam att det alltid finns en MVC/BB/BVC-tant att fråga. Men det är just så jag skulle vilja ha det - frågan är fri, men låt mig fråga när jag undrar hellre än att detaljstyra mig och mina "medmödrar" i varenda del av vårt underbara mamma-bebis-liv.


Jag förstår också att detta är av välmening och att alla naturligtvis har barnets bästa för ögonen, men jag blir mer och mer övertygad om att denna "skriva på näsan-kultur" gör mer skada än nytta i de flesta normala mamma/pappa-barn förhållande. Jag tror inte att jag har pratat med en enda mamma som inte har startat en mening med att..."man får ju så dåligt samvete för att..." och då har både deras bebisar och de själva sett ut att må alldeles förträffligt bra för en utsides åskådare. Men tänker man efter är det inte konstigt att t.o.m den tuffaste av tuffa karriärkvinnor känner sig otillräcklig i mammarollen när man får så mycket pekpinnar från höger och vänster:




  • Redan på BB jagas man att amma, amma, amma och den stackare som inte får igång amningen får besök av en välmenande BB-tant var tredje timme (olika varje gång!) som har något eget tips om hur man ska sitta, klämma, spruta, etc.


  • Första veckan hemma kommer en BVC-tant och besöker mamma och baby med mer info om hur viktigt det är att helamma. Med sig har hon AD-droppar som måste kommas ihåg varje dag för att din lilla solstråle inte ska krokna i benskörhet, 38 broschyrer om var och hur babyn ska sova - inte för varmt, inte för kallt, inte under vuxentäcket, inte på sidan, inte på magen.......och gud förbjude bredvid en förälder som druckit ett glas vin till maten.


  • Efter en vecka hemma var det sedan invägning på BVC och mamma och Max fick bakläxa på dålig viktuppgång (som enkom berodde på att mamma inte hade ro i kroppen att sitta still och amma hela dagen - lillkillens aptit i sig var det inget fel på!) och fick återkomma för en extravägning som var helt u.a.


  • Man får order om att variera barnets liggposition för att det inte ska få en kosmetiskt störande platt skalle. Max var inte alls aktuell för denna manöver då han från dag ett varit mycket tydlig med att han minsann vänder och vrider sig åt det håll han själv önskar. Däremot har jag kompisar som kämpat med vridande och vändande dagar och nätter igenom och t.o.m skickats till sjukgymnast med bebben för att få bukt med otyget att sötnosen föredrar en sida framför den andra.


  • Tandvården kom till föräldraträffen och visade bilder på hur vansinnigt förvrängt Max bett kommer att bli eftersom hans oansvariga föräldrar låter honom suga på napp och hade också med sig lite nya påhittiga rön om att barnen nog borde skyddas mot den naturliga fruktosen i frukt......(så vad händer nu med den obligatoriska fruktstunden i framtiden...?)


  • BVC säger att barnen måste få sina C-vitaminer på sikt, men aj,aj på oss fuskisar som gett bebisen fruktpuré före de fick grönsakspuré. Det finns en överhängande risk att våra skyddslingar nu aldrig kommer att lära sig äta något som är mindre sött än frukt


  • Livsmedelsverket rekommenderar att man ger barnet lättprodukter hellre än vanlig mjölk, fil och yoghurt, så att förskolan sedan inte ska drälla av tickande kolestorolbomber till barn. Själv blev jag förolämpad av att det skulle behövas tas kolestorolvärden på hälsoundersökningen vid unga 32-års ålder...


  • Jag har inte ens vågat börja fundera på hur diskussionen ska gå på BVC när jag sätter igång mitt raljerande om styggelsen av onödiga tillsatser i maten...och vänta bara tills jag släpper bomben att Semper och Nestlé inte kommer att sälja någon välling eller halvfabricerad gröt till vår lilla familj.


Ja, så här fortsätter det på BVC-besök, föräldraträffar och för att inte nämna på alla oändliga informationssidor på nätet från Livsmedelsverket, Vägverket, Amningshjälpen och alla andra som har tips och vetenskapliga rön att dela med sig till en informationstörstande småbarnsförälder med ett sakteligen nedbrutet självförtroende. Det är inte lätt att göra rätt, men man får väl trösta sig med att en leende bebis som växer som ett ogräs i alla fall är någon form av kvitto på att man inte misslyckats helt kapitalt än så länge.



14 maj 2009

Rabarbermissbruk



Tillika alla andra bloggare med en redlig husmoderlig inriktning bara måste jag så här års ägna ett inlägg åt den underbara rabarbern. Varenda stackare som har besökt lilla familjen den senaste månaden har drabbats av en anrättning innehållande rabarber i en eller annan form. Det har vankats pajer, kräm, saft och i planerna för framtiden finns både chutney och ett gäng nya paj- och kakrecept. Beware besökare!

I väntan på att mina nyodlade små spretiga "rabarberrumpor" i landet fullkomligt ska explodera och göra oss självförsörjande för gott, ägnar jag mig för tillfället åt att tömma de välfyllda hyllorna i mataffären. Äntligen kan jag nu också tilltala dessa små älsklingar på mitt modersmål och mina rajder i butiken är så här dags på säsongen inte längre ett allvarligt hot mot familjens ekonomi. Jag skrattar fortfarande gott med (åt...) min kära moders lilla rabarberfadäs tidigare denna vår. Moderns rabarbersug slog till redan när de allra första primörerna dök upp och hon kunde inte motstå frestelsen att bara plocka upp en endaste liten stängel för att koka sig en liten-liten portion kräm. Glad i hågen åkte hon hemmåt med sin lille godbit och konstaterade först hemma att denna lilla spinkiga filur hade kostat henne 28 riksdaler. Som om detta inte var nog ropade han säkert ett hånfullt "Auf Wiedersehen" när han gled ner i grytan och påminde om all härlig koldioxid han genererat på sin färd till moderns kök.

Misstänker att rabarberberoendet då kanske är genetiskt betingat och i sann husmorsanda avslutar jag med två härliga och enkla recept på en paj respektive kräm innehållande rabarber och jordgubbar. Recepten har jag lånat från den vanligtvis inte särskilt inspirerande Mat-Niklas Niklas och duktiga Monikas-mat Monika Ahlberg:

Kräm
3 stjälkar rabarber i skivor
0,5 L jordgubbar i skivor
0,5 dl socker
1,5 msk potatismjöl
1 vaniljstång eller 1 tsk vaniljpulver (inte äckligt vanillinsocker!)
2 dl vatten eller vatten+vitt vin

Blanda allt i en eldfast form och låt stå i ugn 1 timme i 175C. Servera med vispad grädde, gärna smaksatt med lite vanilj.

Smulpaj med rabarber och jordgubbar
400 g rabarber i skivor
0,5 L jordgubbar i skivor
1,5 dl socker
1,5 msk potatismjöl
Blandas i en pajform
Smält 100g smör och blanda i 3 msk socker, 1,5 dl vetemjöl och 1,5 dl havregryn - dutta ut över frukten och grädda 15 min i 225C.

13 maj 2009

Inte lätt att vara förälder i det förlovade myndighetslandet

Vi har haft en fantastisk tur med Max som har varit en trygg och väldigt lättskött liten kille redan från dag ett. Han låter sig tydligt meddela när han är hungrig eller när blöjan är allt för full för att kånka runt på, somnar snällt på kvällarna och sover genom hela natten till sena morgonen med en tankning eller två och följer utan några protester med på mammas och pappas upptåg i mataffären, plantskolan, möbelvaruhusen, stadens caféer och alla andra tråkiga ställen som vuxna 30-plussare hänger på. I sammandrag har lilla familjen känt sig glatt överraskad att den mastodonta förändringen i tillvaron att bli förälder har varit enkom av positiv art och den lilla parveln har gjort våra liv än mer underbara att leva.

Max verkar nöjd med föräldrarna han tilldelats, föräldrarna är himlastormande förälskade i sitt lilla underverk och så långt är allt i harmoni. Det riktiga stålbadet för en förälder i Sveriges avlånga land anser jag börjar när man kliver utanför hemmets trygga vrå och börjar umgås med diverse instutitioner inom den förebyggande primärvården, kommer i kontakt med Livsmedelsverkets rekommendationer och bombarderas med alla de råd som myndigheter och olika sorters inrättningar känner sig kallade att ge en nybliven och därmed relativt osäker småbarnsförälder.


Med tanke på att jag hamnar i facket "lite äldre (och förhoppningsvis då också med lite mer nyttig livserfarenhet) förstagångsföderska", som marknadsanalytiker till professionen har ganska god rutin på att sålla i infomationsflödet och allmänt har ganska klart för mig vad jag tycker och tänker har det varit och är fortfarande en fascinerande resa jag och alla andra nyblivna föräldrar är ute på i Sveriges avlånga myndighetsland. Låt mig säga som så att man måste vara bra säker på sig själv och sina val och handlingar för att inte allt som oftast drabbas av tvivlet huruvida man är en "dålig", eller rent ut sagt usel, förälder.


Det började redan tidigt i graviditeten med att man förhördes av mödravården om sina mat, alkohol och drogvanor. Absolut en viktig diskussion och jag är helt säker på att den fyller sin funktion om den genomförs med sans och balans. Själv gick jag vansinnig från det besöket då jag efter 20 minuter äntligen trodde mig ha övertygat barnmorskan om att jag förstod vikten av att inte ge mitt ofödda barn fosterskador genom alkoholmissbruk och hon istället gled in på..."men hur är det med droger då"? För Guds skull, jag tror inte det behövs vidare välutvecklade tentakler för att känna av att jag är och alltid har varit en skötsam pluggis som hellre odlar krasse på min kammare än festar loss på lokal och tycker att kemiskt framställd pektin i syltsocker är ett gissel. Verkar det som om jag skulle ha en aning om hur man ens får tag på droger om jag plötsligt vid 32-års ålder och nygravid skulle få lust att börja knarka? Som sagt, lite fingertoppskänla, tack!


Att jag sedan var hemskt oansvarig och vid flera tillfällen under graviditeten riskerade mitt ofödda barns liv och hälsa med att både äta brieost, smaka ett mikroskopiskt glas rödvin till biffen och slickade sockerkakssmet med råa ägg ur bakskålen har jag lite svårare att förklara i sammanhanget. Kanske beror det på att jag blev så himla trött på att bli skriven på näsan, kanske på att kvinnor i Medelhavsländerna verkar få fullt välskapta barn trots att de dricker ett glas vin till maten, eller kanske på att jag hörde en professor i livsmedels..nånting i radio förkunna att det i Sverige finns fem kända fall av missfall som kan knytas till listeriabakterien - sedan 1970!

Fortsättning följer i två fåtöljer nästa gång om huruvida jag alldeles fördärvar mitt barn genom att ge honom frukt, tillåter honom suga på napp och, gud förbjude, tänker följa min övertygelse om att ge honom feta naturliga och ekologiska produkter som smör och "fet mjölk" istället för tillsatsstinna lättprodukter.



12 maj 2009

Lilla familjen på kosläpp

När det började annonseras om kosläpp och ystra mjölkkor på grönbete hos de lokala bönderna härom helgen var jag såklart den förste att tjata om att detta var en aktivitet som bara inte kunde missas av en liten småbarnsfamilj. Håkan gick snällt med på vidsträckta planer om en utflykt och tanken var att åka ner till Wapnögård (www.wapno.se) utanför Halmstad och titta på kossorna som förser oss med all vår härligt närproducerade halländska mjölk, fil och grädde.

Dock fick det bli lite ändring av planerna när vi insåg att det inte fanns någon möjlighet att få upp vår lille sjusovare (..eller finns benämningen tiosovare??) i tid för att kunna vara på plats innan kossorna hunnit både springa ut och sedan lomma hem igen feta och dästa av allt bete. Istället bar det av till den mer lokala Arla mjölkbonden på Svesgård utanför Kungsbacka som släppte ut 75 av sina glada kossor.

Att lilleman sov som en stock i BabyBjörn på sin trygga pappas mage genom hela uppståndelsen är ju en annan femma, men hans ivriga mamma fick verkligen sitt lystmäte tillfredsställt med en massa glada och skuttande kossor som glatt ställde upp på bild och drickandes av mumsig ekologisk mjölk. Kosläppet kommer definitivt att bli en tradition för familjen och nästa år siktar vi på Wapnö med picknickkorg och förhoppningsvis en vaken ettåring.






En blogg? Tja, varför inte...

Som mamma till lille Max sedan 4 månader tillbaka och därmed härligt befriad från allt vad kontorsutrustning heter hade jag idag bett min käre man Håkan att på jobbet skriva ut ett brev jag knåpat ihop till min kompis Kirsty i Kanada. Glad i hågen kom han tillbaka nu på kvällen och erkände villigt att han tjuvläst hela brevet (!). Nåväl, det är väl sådant man får räkna med när man delegerar inom familjen, men sällan hade jag väl trott att jag några timmar senare skulle sitta och lägga upp min helt egna blogg - Mimmis Mammaliv.

Jag var säker på att Håkan skulle ifrågasätta huruvida jag verkligen trodde min kompis, till professionen framgångsrik jurist och i övrigt flitigt date:ande singletjej, verkligen skulle vara intresserad av mina målande beskrivningar av blöjbyten, smakportioner, axelspyor etc. Men tji fick jag, gullige Håkan ville berätta hur fantastiskt underhållande han tyckte brevet var och han kunde inte förstå varför jag inte frälste världen med min egen blogg. Trots allt sitter jag ju allt som oftast med laptop:en på ena benet och läser diverse bloggar, medan den lille äter eller sover på det andra benet. Det har ju liksom blivit ett par timmar av dessa aktiviteter de senaste 4 månaderna...och jag har som aldrig förr läst om matlagning och bakning, ekologisk odling, kampen mot tillsatser, bebisar och barn och allt möjligt annat.

Ja, så detta lilla smicker fick mig att börja fundera på att det skulle vara riktigt kul att återge allt mysigt som Max och jag har för oss på dagarna medan pojkens fina pappa snällt lommar iväg till jobbet i arla morgonstund för att dra in lite kulor till hushållet. Om man betänker att jag allt som oftast pysslar runt i köket med diverse matlagning, bakande och experiment med syltande och saftande medan Max leker på sin lammfäll eller alternativt rotar runt i mitt underbara land och min kära kompost medan den lille tar sig en lur i vagnen, så får man en ledtråd till vad jag kommer att skriva om. Lägger man därtill bus och pyssel med en liten 4-månaders ögonsten, hemmafixarprojekt i det nya huset, turer i omgivningen för att hitta goda ekologiska och närodlade råvaror och ett intresse för debatten om tillsatser i maten, så har man nog en ganska god aning om vad man kan förvänta sig från Mimmis Mammaliv.

Hoppas du vill hänga med Max och hans lyckliga mamma på äventyr i vardagen!