Sista rundan om KRAV-tillsatser

Mina tankar om KRAVs allt för stora eftergifter till  i mina ögon onaturliga och onödiga tillsatser har jag vädrat här och här. Jag håller med om att bakpulver behövs till kakbaket och konserveringsmedel och antioxidationsmedel inom rimliga gränser tillför något positivt till vår matproduktion och moderna hantering.

Däremot är jag ytterst kritisk mot tillsatser som används för att göra "sämre" varor till utseende/smak/konsistens lika tilltalande som den äkta varan eller rent av lura oss att tro att vi äter något som utger sig för att vara något det egentligen inte är. Det senare rör sig så gott om alltid om att man snålat på ingredienserna som borde ingå och därmed utarmar varan och lurar oss konsumenter på både näring och en god matupplevelse.

Emulgerings-, stabiliserings- och förtjockningsmedel är alla konsistensgivare som KRAV själva beskriver lite naivt i exempel som att "de får oljan i en dressing att blanda sig med vattnet eller får kakaon att falla ned långsamt efter omskakning av chokladmjölk". Själv skakar jag dressingen en extra gång eller tar ett par extra tag med skeden i chokladmjölken..... istället för att dra i mig:

E 407 karragenan som KRAV endast godkänner för vegetabiliska och mjölkbaserade livsmedel. Framställs ur en rödalg som är gelbildande, vilket ger funktion som stabiliseringsmedel. KRAV uppger själva att karragenan av dålig kvalitet har visat sig vara ohälsosamma/ cancerframkallande i djurförsök, men hittills ingen konstaterad risk förmänniskor. Nya studier väntas.

E 400 alginsyra, E 401 natriumalginat, E 402 kaliumalginat - endast för vegetabiliska och mjölkbaserade livsmedel. Tillverkat av algin som framställs ur brunalger.

En av mina egna svaga punket i tillsatsträsket är faktiskt pektin och där erkänner jag villigt att KRAV kommit längre än vad jag själv gjort. Som en hängiven syltmakare har motivationen definitivt inte saknats för att hitta ett helt naturligt alternativ i "äkta" pektin, men så långt har mina försök misslyckats och jag faller ständigt tillbaka på det pålitliga syltsockret innehållandes amiderat pektin. KRAV däremot tillåter enkom E 440 pektin som inte amiderats  i vegetabiliska och mjölkbaserade livsmedel. Amiderad pektin innebär vad jag förstår att man extraherat ämnet ur t.ex. apelsin- eller citronskal där pektin förekommer naturligt till en vattenlösning. Genom behandling med ammoniak bearbetar man sedan lösningen för att gissningsvis dryga ut det och göra varan billigare. Låter inte kul alls, så alla förslag på icke-amiderade pektinpreparat som får sylten att stelna mottsges tacksamt!

E 406 agar - framställs ur rödalger

E 410 fruktkärnmjöl - framställs ur frön från Johannesbrödträdet och kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner hos personer som är allergiska mot ärtor, bönor eller jordnötter.

E 412 guarkärnmjöl - framställs ur frön från guarväxten och kan likaledes vara förädiskt för den som är allergisk mot baljväxter.

E 415 xantangummi - framställs från socker genom bakteriell jäsning

Syror, baser och salter godkända av KRAV som surhetsreglerande medel och karbonaterna fungerar även som bakpulver. Min naturvetenskapliga bakgrund till trots minns jag alldeles för lite om dess funktion och nödvändighet i livsmedel och nöjer mig med att konstatera att KRAV tillåter...

E 500 natriumkarbonater, E 501 kaliumkarbonater, E 503 ammoniumkarbonater E 504, magnesiumkarbonat - endast i vegetabiliska produkter och i några mjölkprodukter

E 509 kalciumklorid - ersätter vanligt koksalt, natriumklorid

Klumpförebyggande medel tillåts principiellt inte av KRAV, men man ser mellan fingrarna angående saltinnehåll då koksalt inte finns ekologiskt och ofta innehåller sådana medel. I Sverige är 14 klumpförebyggande medel tillåtna.

E 941 kväve, E 948 syre och E 938 argon tillåts som förpackningsgas till färdig sallad för att hämma tillväxt av mikroorganismer. För egen del finns det inte på kartan att betala löjliga summor för 70 g färdigsköljd sallad i uppblåst påse när man kan få betydligt mycket mer fina ekologiska grönsaker för de pengarna.

Berikning med vitaminer och mineraler - tillåter KRAV endast när det särskilt föreskrivs av myndighet (d-vitamin i lättare mjölk, a- och d-vitamin i margarin). Det D-vitamin som används vid berikning kommer från fettet i fårull som löses i majsolja för att kunna blandas i mjölken.

Processhjälpmedel är de ämnen som används vid bearbetning av livsmedel eller ingredienser och kan resultera i en oavsiktlig förekomst i den färdiga produkten . Förvånansvärt nog behöver dessa enligt "vanlig" livsmedelskontroll inte redogöras för på förpackningen, inte ens om det finns rester kvar i den färdiga produkten. KRAV har dock i det här fallet sunt nog högre krav om att de ska redovisas. Processer som tillåts av KRAV ska vara mekaniska och/eller biologiska (enzym, pektinas som katalyserar nedbrytningen av pektin vid tillverkning av bärkoncentrat, amylas och proteas i brödtillverkning och löpe vid osttillverkning) och som lösningsmedel får endast vatten, etanol och fetter användas. Tack för det!

...och på övriga ämnen listan:

E524 Natriumhydroxid, E526 kalciumhydroxid - endast för rening av olja och sockerframställning, surhetsreglerande medel

Diatomit (Kiselgur) - filtermassa för vegetabiliska produkter

E513 Svavelsyra - surhetsreglerandemedel för sockerframställning

E516 Kalciumsulfat (Gips) - för produktion av öl, soja, konfektyr och får bara användas som koaguleringsmedel

E558 Bentonit - filtermassa för produktion av olja och vegetabilier

Perlit - filtermassa för produktion av bärkoncentrat och öl

Etylen - för att inducerar mognad hos frukt

Etanol - användning som lösningsmedel

Äggalbumin och Kasein - klarningsmedel för produktion av vin

Aktivt kol, filtermassa

Gelatin, husbloss - klarningsmedel för produktion av vin och andra vegetabiliska produkter

E533 Talk och Kaolin -användning för produktion av vegetabiliska produkter

E 901 bivax som ytbehandlingsmedel

Puh - någon som trodde man kunde sluta läsa innehållsförteckningar bara för att man väljer ekologiskt och KRAV-märkt????

Tweet