Idag är det stora vernissagen här hemma i köket och mamman syns stryka runt sina alster med ett stort självbelåtet smil på läpparna. Frågan är bara hur man ska kunna med att skiljas från korten när det är dags att posta dem till nära och kära?? 
Skulle någon se till barnavårdsnämnden i Onsalatrakterna, så är de förmodligen bara här för att hämta en totalt eftersatt liten kille på 11-månader efter att hans mamma sjunkit in i pysslandets förlovade land och glömt allt vad matning och blöjbyten heter.
Tweet
Ja, det landet finns det fler som är i :) Så fina kort, blir inspirerad!
SvaraRaderaJättefina kort. Just papperspyssel är nästan ett vit blad i min bok. Skulle vilja hålla på med det också, men man måste dra gränsen någonstans.... det finns projekt så det räcker ändå.
SvaraRaderaOch rådet att du ska spara dem och njuta av dem själv, det passar väl inte dig, hi, hi.
Sonen går det säkert ingen nöd på. Är det riktig kris så märker man ju det. Och en glad och nöjd pysslande mamma är bra för barnen.
/Mojebarn
Superfina kort! Förstår att du hade kul!
SvaraRaderaSärskilt stor kram till pepparkaksgubben