21 augusti 2009

Andra bullar


...eller snarare inga bullar alls! Slutligen har äntligen motivationen hittats att hugga tag i de överflödiga graviditets- och allmänna-baby-mys-kilona som envist sugit sig fast på både modern och fadern i den lilla familjen. Den som under veckan eventuellt har läst barnafaderns blogg En baksätesförares tankar här brevid vet att nu är The 2009 Mega Fat Fighting Experience igång på allvar i den lilla familjen. Bortsett från att föräldrarna är trötta på att linningarna stramar, vågen ropar förolämplingar efter dem och det infunnit sig en Barbamamma/pappa känsla, så är vi rörande överens om att det nu är viktigare än någonsin att införa sunda och hållbara vanor i familjens mat- och motionshållning.

Den lille ögonstenen på 7,5 månader har börjat intressera sig för allt som stoppas i munnar omkring sig, sträcker sig efter det som serveras och är på väg in i en ålder där hans framtida förhållning till mat och rörelse/motion ska grundläggas. Med ett av naturen kakmonster till mor och ett chipsmonster till far, får nu dessa nämnda individer ta sig i kragen och faktiskt leva som de vill lära sin lille gulleplutt att förhålla sig till sin egen hälsa och sitt välbefinnande. Under inga omständigheter ska det bantas eller frossas med ett litet nyfiket och läraktigt barn i närheten, så nu är det verkligen dags för mamman och pappan att stöpa sig i den fysiska formen som de vill att den lille ska känna dem.

Pappan har under veckan kört riktigt hårt med pulverdiet och det är bara att gratulera honom till en rivstart. Mamman som fortfarande ammar kan naturligtvis inte ägna sig åt denna sorts hardcoreaktivitet utan nöjer sig med att utesluta allt skräp i form av kakor, godis, snacks och saft (snyft för en inbiten sylt- och saftkokare!), samt har dragit upp tempot ordentligt på barnvagnsrundorna i omgivningarna. På sikt blir det en ytterligare skärpning av kosten och naturligtvis är det på sin plats att komma igång ordentligt igen med löpningen som legat nere sedan Göteborgsvarvet 2008. Då den lille plutten för övrigt genomförde sitt hitentills enda halvmaraton som 8-veckors foster. Inte illa att ha det på sin babymeritlista kan tyckas...

Då mamman är något av en självplågare och av någon mystisk anledning finner motivation (eller i alla fall är alldeles för stolt för att misslyckas offentligt!) i att hänga ut sig för allmänheten kommer det att från och med idag finnas en Fläskometer till höger här på bloggen. Med avstamp i förra veckans förfärliga matchvikt har ett mål satts för viktnedgång till historiskt dokumenterad trivselvikt. Fläskometern kommer att redogöra för procetuella framgångar och det blir fritt fram för mina kära läsare att skicka motiverande hälsningar eller, gud förbjude, håna ett offentligt misslyckande. Så då kör vi så det ryker mot "av-Barbafieringen" och två sunda förebilder för den lille ögonstenen!


3 kommentarer:

  1. vilken gosis till bebba du har=)

    SvaraRadera
  2. Du är underbar! Klart du fixar det! Kram / Karin Sjöö

    SvaraRadera
  3. Jessica Yngvesson26 augusti, 2009

    Vad stor Max har blivit!! Är han inte lite lik mamma? Skriv gärna lite tips om hur man blir av med sockersuget - värre än någonsin här - för "going cold turkey" funkar inte!! Kram Jessica

    SvaraRadera