30 juli 2009

Lill-Olof

Igår inföll en av årets dagar som så länge mamman kan minnas firats med pompa och ståt, svensk flagga och en tårta eller två - nämligen Olofdagen! Den lille sötnosen bär ju detta andranamn som i stort sett är ett obligatorium på förstfödda pojkar på mammans sida och som automatiskt gör att man blir inkluderad i stora firaryran den 29 juli varenda år. Av en händelse ståtar lillkillens farfar med den norska versionen av samma namn, så i namngivningen fanns det egentligen aldrig några frågetecken på den här punkten - det skulle i så fall vara stavningen med f eller v.

Eftersom namnet burits av varenda grabb i nu åtminstone sex generationer har dessa nämnda karlar och småkillar i maskopi sett till att dagen är i stort sett helig och skulle bli ytterst förnärmade om den glömdes bort. Lillkillens morfar hissade igår flaggan för sig själv och barnbarnet och det skickades gratulationskort fram och tillbaka inom familjen. Det är helt enkelt bara så det ska vara och jag misstänker att den som i framtiden skulle skaffa sig en lillgrabb och försöka slingra sig undan Olof-tvånget ligger bra pyrt till.

Traditionen stammar så vitt jag vet från lillkillens morfars farfars far som var sjökapten på de sju haven och genom tiderna har fått rollen som någon sorts stamfader och därmed centralfigur i ett gäng mer eller mindre kryddade historier. Belagt är i alla fall att det säkerligen inte var en promenad i parken att vara gift med en sjöfarare på 1800-talet då det varken fanns mobiltelefoner eller någon form av garantier för när man skulle kunna tänkas befinna sig var.

Historien går att sjökapten Olof skulle fara i österled och för säkerhets skull tog han med sig sin gravida hustru på segelskutan. Meningen var att de skulle hinna hem igen innan nedkomsten, men tydligen ville vindarna annorlunda. Till att börja med kan man ju bara säga stackars kvinna som fick befinna sig på en rullande skuta under hela graviditeten - någon mamma/gravid kvinna som skulle kunna tänka sig att bättra på morgonillamåendet med en rejäl sjösjuka?? Istället kom man inte längre än att skeppet just hunnit runda Afrikas sydspets när det väl blev dags för nedkomst och morfars farfar föddes enligt sägen utanför Godahoppsudden i Sydafrika. Lite coolare än Varbergs BB, speciellt 1800-kallt!

Sådan är upprinnelsen till Olof-obligatoriumet i familjen, många festliga 29 juli och om inte annat blir det en vansinnigt bra ursäkt att få ta med sig sin lille son på pilgrimsresa till Sydafrika så småningom.


1 kommentar:

  1. farbror johan30 juli, 2009

    Kalla honom lill-Olovf så blir allt bra

    SvaraRadera