För lite drygt ett år sedan började jag experimentera med groddar efter diverse inspiration här. Läget då var detsamma som nu att min kropp fullkomligt skriker efter när/härodlat grönt, medan vintern envist hänger sig kvar med stenhård tjäle i marken.
Ett år senare har jag fortfarande inte lyckats missionera groddens förträfflighet till tvååringen (vilket inte torde vara vidare överraskande), men däremot framstår hans far som lite lätt patetisk när han maniskt undviker de små delikata ärtskotten och alfalfagroddarna som jag smyger in i den annars relativt vitaminbefriade köpesalladen så här års.
Själv har jag konstaterat att mungbönor inte är för min smak, medan ärtskotten är desto godare och dessutom väldigt snygga i sina för ändamålet seconhandinköpta Bodumkrukor. Ingen aning om vad dessa skålar/krukor är tänkta för, men som ärtfarm är de utmärkta. Alfalfagroddarna vattnas och växer i en vanlig syltburk med lite tjusigt tyll över.
När veckans tjänsteresa är avklarad till helgen tror jag att jag ska ge mig i kast med att utöka repertoaren lite. Inte en chans att maken och sonen ställer upp på sköljning två gånger om dagen och skötsel av något de skyr, så det är lika bra att vänta. Får se om det kanske blir rädis-, broccoli- eller vitlöksgroddar. Mer inspiration finns hos Nyttogrönt.
Ärtorna är helt vanliga "ärtsoppeärtor" som jag lägger i blöt ett dygn innan de får vila på en bädd av lecakulor och jord - gror på ingen tid alls!
Tweet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar