Nu gror det, igen!

Det kan bara inte hjälps, men så här års är jag barnsligt förtjust i mitt relativt nypåkomna intresse - odlandet! Bortsett från underverket att människan kan vänta och föda ett barn, så kan jag inte tänka på något som gör mig så uppspelt och lycklig som att gå och glänta på locket till sålådan och se de första pyttesmå hjärtbladen titta upp ur jorden. Det är så underligt, men så magiskt det där med nytt liv.

Jag smutsar gladeligen ner hela hemmet med såjord och krukor högt och lågt vid sådd och omskolning och hur lite tid jag än har till godo vid morgon- och kvällsrutinen, så måste jag bara få kika på och pyssla om mina små skyddslingar ett litet, litet ögonblick. Till min stora glädje svarar sonen lydigt på mina uppmuntrande ritualer för att få honom engagerad i vattning och lock och pock på fröerna och tillsammans står vi gärna där och stirrar ögonen ur oss på de mikroskopiska gröna små liven.

Året hann knappt bli "nytt" innan jag fick de första fröerna i jorden och nu har kronärtskocka, chili, sparris och penséer redan hunnit växa till sig så pass att det var dags för omskolning. Utan undantag blir hemmet ett fullständigt grus(såjords!)tag vid denna aktivitet, men det finns ju alltid dammsugare att tillgå (vår lille kör så gärna "diggasuga"!).

Plantorna flyttade upp ett steg i krukstorlek och med så stark separationsångest som knappast något annat väcker hos mig fick tiotals av varje sort bli fyra-fem i första gallringen. Fy, vad hemskt det är att kasta fullt livsdugliga små underverk på komposten, men innerst inne vat man ju att det lönar sig att fokusera sin energi, omsorg och det svårfångade dagsljuset på några få av varje.

Belöningen ifråga blir dessutom att man får massor av sålådor och pluggboxar att på nytt fylla med såjord och en härlig samling nya fröer. Den här gången hade turen kommit till paprikorna 'Antohi Romania', 'Frigitello, 'Golden Bell' och 'Ferenc Tender', Cantaloupemelonen 'Hale´s Best Jumbo' och Physalis av okänd sort. På det mer experimentella planet försådde jag också Svartkål Nero di Toscana och Mixsallad Primavera Estate som jag på så sätt hoppas ska pryda landet och en pallkrage betydligt tidigare än de annars hade gjort.

För den som undrar över översta bilden - så kan jag bara rapportera att detta är min bästa investering på länge. 15 kr för en väldigt praktisk stril att sätta på en PET-flaska för att vattna de små törstiga fröna.

Tweet