…är ett självklart uttryck för var skåning som naturligtvis inbegriper både provsmakning av skinkan och en liten smyg-Jansson. Att folk ser ut som fågelholkar här på västkusten/halland när jag pratar om min “lille julafton” bryr jag mig inte det minsta om utan tillbringar istället dagen som man bör.
För vår del har det varit en alldeles ny upptäckt, och en väldigt behaglig sådan, att julförberedelser varken behöver inbegripa stress eller shoppinghysteri in i det sista. Årets julfirande fick ett litet nytt format när lilla familjen firar på egen hand och det dessutom bestämdes från annan ort att julklappsgivandet begränsas till släktens små. Dessa klappar har vi mestadels inhandlat under hösten när rätt pryl dykt upp till lämpligt pris och vid rätt tillfälle.
Maken och jag ingick därutöver en liten pakt om att vi prioriterar familjens lilla medelpunkt för julafton och för egen del satsar på att skämma bort varandra lite kostnadseffektivare under mellandagarna. Vi kände oss plötslligt vuxna nog att nu vänta ett par dagar extra och istället hugga eventuella habegär till reapris. Det är prioriteringar som känns extra rätt när man så uppenbart ser sambandet mellan arbetsfri-tid-hemma-med-den-lille och utgifter. Valet är enkelt!
Tweet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar