Jag skulle ljuga om jag sade att jag inte var lite bekymrad inför hur vår lille skulle ställa sig inför den fullständiga uppsjö av klappar och nya grejer som sköljer över en liten tvååring i juletid. Med många kusiner, generösa far- och morföräldrar och så klart egna föräldrar som inte kan låta bli att falla till föga för sin lilles entusiastiska intresse för fordon, kartor, siffror och böcker kunde det inte bli annat än en gigantisk paketöppnarorgie på julafton.
I förebyggande syfte körde vi fortlöpande paketutdelning under dagen och till skillnad från förra året när inslagningspapperna (och de gamla leksakerna) var julens bästa var Max i år härligt engagerad i “öppandet”. Han njöt i stora drag av att hitta den ena genomtänkta klappen efter den andra och även en mamma som har som föresats att hålla leksaksparken på en sansad nivå njuter nu av att se sonen leka och leka och leka!
Tack alla nära och kära för er omtanke i klapparna som träffade alldeles rätt hos vår lille grabb!
Tweet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar