Den senaste veckan har det varit betydligt mildare här än det var för ett par veckor sedan när vi hade ner till minus nio grader på nätterna. Dock är jag väldigt glad att ha "vinternattat" nästan hela trädgården redan - medelhavsväxterna har flugit söderut för vinterförvaring i skånsk pensionärskuvös, landet är tömt på både jordärtskockor och sena rödbetor och vitlöken är prydligt planterad i pallkragarna. Endast odlingslådan ska höstgrävas innan den får sjunka ner i sin törnrosasömn den med.
Allra mest nöjd är jag förstås med mina nya jordlasagner som nu ligger och bakar sig omsorgsfullt nere i skogsbrynet. Inspirationen hämtade jag från Gunnel Carlson och Sanna Hultins bok "Första trädgårdshjälpen : vanliga frågor och oumbärliga svar" som råkade hoppa ner i min väska från bokaffärens hylla förra gången jag skulle åka tåg från Stockholm. Tjänsteresa med en dator som vägrade koppla upp sig mot SJs långsamma nätverk - vad bättre sätt att fördriva tre timmar i eget sällskap?
Hursomhelst, i boken sades jordlasagnen vara frälsningen för platser i trädgården där jorden behöver sig en rejäl näringsskjuts, men dess ägare är alldeles för lat för att gräva till ordentligt och/eller springa med skottkärror fulla med dyr köpejord. Man kväver helt enkelt ogräs och elände en gång för alla för att sedan ösa på med rejäla mängder kompost i olika grovlek som förmultnar och blir finfin odlingsjord.
I detta tidningslösa hushåll (sköna tusenlappar och många rundor till återvinningen att spara med internet!) fick vi först tigga till oss en trave dagstidningar från den mer pappersbilagekonsumerande generationen. Tidningarna breddes ut över den eländiga jord-/rot-/ogräslappen i ett lager något omlott. Grenar och lite annat grovt klipp lades på, sedan kom cirka ett decimetertjockt lager från trädgårdskomposten, följt av ett liknande lager ur kökskomposten och överst ett par nävar pelleterad hönsgödel. Enligt boken gör man såhär ett par gånger, men jag hade tömt min fulla varmkompost redan efter första omgången så jag hoppas att det hela bli bra ändå. Kanske får jag röra lite exta till våren.
Det hela ska enligt boken vara fint komposterat och nedbrutet lagom till nästa odlingssäsong och då hoppas jag ha jord god nog att odla majs, squash och ett gäng nya spännande grödor. Fortsättning följer då, men just nu känns det fantastiskt bra att ha tagit aktiva steg mot ett fungerande kretslopp i den egna trädgården...och sparat både pengar och miljön med att skippa transporten av överprisade jord- och gödselsäckar från plantskolan.
*al forno betyder enligt utsago "från ugnen" på italienska och används om mat som traditionellt tillagas i stenugn, t.ex lasagne al forno.
Tweet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar