...och kan tänka mig flera fina raser, både stora och små, som jag skulle kunna se mig själv som ägare till. När jag var singel och nyhemflyttad till Sverige ville jag ha en rejäl Riesenschnauzer som skulle heta Konrad och sova på den tomma sidan av min dubbelsäng. Som tidsrika nollbarnsföräldrar drömde maken och jag om en Beagle som vi skulle ägna en massa tid åt att göra precis så där följsam och lydig som de inte är av naturen.
Idag skulle jag helst ha en smidig och väldresserad liten Jack Russell med charmig svart fläck runt ögat och som naturligtvis gav mig den där charmiga looken av lantlig småbarnsmamma med grepen i ena näven och ett välartat lintottsbarn i den andra. ...till gummistövlarna och oljerocken, när vi lyckligt promenerar över de ljungblommande hedarna...
Ja, just det! ..och på bilderna ovan ser ni vilken sorts potentiella husdjur som mina två killar är barnsligt förälskade i.
Vi hälsade på väninnan som bor supersnyggt, men mycket litet mitt i centrala storstadssmeten. Kissemissen som väninnan har utlånad på landet i vanliga fall hade omtänksamt temporärt tagits till lägenheten för att lilleman skulle få sitt lystmäte.
Väninnans omtanke om vår son föll i väldigt god jord och efter att vi först fått gå skallgång efter den lille och katten som lyckats försvinna i en etta, så hittade vi de tu gosande på badrumsmattan. Där förblev de största delen av kvällen och lillen har sedan den kvällen dillat på glatt om fina kissekatten och illustrerat flitigt hur man klappar och "gossar".
Tror ni jag blir hundägare snart?
Tweet
Söt kisse. Förstår fullständigt din sons längtan efter katter....för de är ju så underbara :)
SvaraRaderaSjälvständiga, smarta och (oftast) mycket sociala :)
Jag har varit kattmänniska, hästmänniska och nu hundmänniska men börjar inse att jag nog kort och gott är djurmänniska. Olika djur passar olika skeden i livet, ett tag fick hästarna ta all min tid idag har de prioriterats bort helt men kanske en dag finns det plats för dem igen! Men en sak är klar ett djur i mitt liv ska det alltid finnas plats för, det ger ju så mycket energi att ha dem runt sig och jag vill verkligen att våra barn ska växa upp med djur omkring sig vare sig det är en hund, en katt eller ett marsvin.
SvaraRaderaDen lantliga idyllhägringen med Jack Russel, småbarn och grep måste leva kvar på näthinnan från Brittiska öarna. Den svenska lanthustrun med grep och stövlar och eventuella barn, har en vildvuxen svagsint vägkorsning som man uppoffrande mottagit från Djurens Vänner.
SvaraRaderaGråpäronet
Barn och djur är en oemotstridlig kombination, lika i nuet och får de växa upp tillsammans oskiljaktiga. Barn blir mindre allergiska, lär sig så mycket att älska och acceptera alla djur och vad gör lite kattkiss eller och hundbajs på mattan mot vad man får i gengäld? Kram!
SvaraRaderaOh, yes svärfar! Man skulle kunna kalla det någon sorts falsk brittisk lantromantik och lägga till en bensinslukande Land Rover, en fullständigt oengagerad make/pappa till ens avkomma som återfinnes på den lokala puben vid barnens läggningsdags och krydda med några påsar fullständigt osorterade hushållssopor. ...och sedan kom jag på att det ju inte riktigt var så jag ville leva, egentligen!
SvaraRadera