28 november 2010
Ett tillfälle vi inte missar
Första advent och här i huset är vi högst icke-religiösa, men vi missar aldrig tillfället att få tända ett extra par mysiga ljus. Överlag skulle man väl kunna säga att vi är besatta av levande ljus så här års, till och med som nation. När jag har haft internationella vänner på besök under den mörka årstiden slår det aldrig fel att de kommenterar att det tänds ljus högt och lågt, minsta kopp kaffe ska ha sällskap av ett värmeljus och vi nöjer oss inte bara med ljus inne utan utomhus ska det gärna också lysa ett par lyktor. “Mysigt…som en enda lång likvaka liksom” som en vän till mig uttryckte det.
Hela veckan har jag retat mig på grannarna som tvunget skulle tända stjärnor och utomhusbelysningar redan förra helgen, men nu överförbrukas det el så det står härliga till även hos lilla familjen. Stackars förkylde maken skickades upp på vinden, jullådorna gicks igenom efter första adventsdosen medan resten av pyntet skickades tillbaka minst fram tills Lucia. Stakar och stjärnor fanns att uppbringa, med “kors i taket” alla smålampor fungerande, men siffrorna till adventsblockljusen som speciellt inköptes för tillfället för tolv månader sedan var redan puts väck. Pysslomanen fick rycka ut med sina stämplar!
I år blir det verkligen nya bud runt julfirandet när den lille killen uppnått en ålder där han både uppskattar tjusningen med presenter och allt kul man kan ha runt pyssel och bak. Förra året var det minst sagt pärlor för svinen att få en liten ettåring att ägna sig åt julklappsuppackning på kommando och sedan upprepa hela proceduren för födelsedagen en dryg vecka senare.
I år provar vi konceptet att sprida ut de oundvikliga massorna av nya leksakstillskott över en lite längre period med tillfälle att faktiskt titta på och leka med det man packar upp. Maken och jag ligger i framkant och sonen får de flesta av sina julklappar som adventspresenter. Idag var det ett fint bondgårdsmemo/lotto som verkligen föll den lille i smaken. Inhandlat på härliga Gunillas träleksaker på Korsgatan i Göteborg – ett riktigt litet paradis för rejäla leksaker.
För dagen väntar trevligt kalas med och för farfar som fyller 65 – grattis svärfar!
Tweet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, jag reagerar också på det där att alla måste tända alla ljus i förtid, varför ??? Men nu är det tänt här hos oss också och visst blir det fint.
SvaraRaderaVi har också massor av ljus här, tyvärr har Nilse fått för sig att alla skall blåsas ut hela tiden så vi får vara vaksamma.
SvaraRaderaMannen har köpt två brandsläckare så nu känns det lite tryggare.
Ha en glad och mysig första advent!