Lite högre KRAV

Den här nörden är som bekant utbildad ekoambassadör för KF och häromveckan kompletterades tidigare kunskaper på området med en kortkurs i KRAVs egen regi. Faktum är att jag vid det här laget nog får erkänna att jag har gått och blivit en riktig ekonörd eftersom det inte var så där väldans mycket av kursinnehållet som var nytt eller kändes lönt att notera i mitt lilla block. Snudd på pinsamt blev det nästan när jag kunde (och naturligtvis inte kunde knipa igen min näbb) fylla i för kursledaren om varför KRAV tillåter icke-ekologiskt lecitin i KRAVcertifierade varor (utbudet av ekologiskt lecitin är begränsat och förädlarna uppger att de enbart kan erhålla konventionellt lecitin av rätt kvalitet).

Lite smått och gott fick jag mig dock till livs och som vanligt kan jag inte låta bli att dela med mig...

Något till min förvåning sades det att begreppet ekologiskt inom Europa och Sverige är skyddat i lag och endast får användas för varor certifierade med antingen KRAV eller EU-märkningen för ekologiskt. Man får alltså inte ställa sig på torget och kalla sina grönsaker som odlats under ekologiska betingelser (inget konstgödsel, ingen besprutning, etc.) för ekologiska om man inte genomgått certifieringsprocessen som tar minst två år. Knepigt tycker språkpolisen i mig som då vill påpeka att ekologi faktiskt är vetenskapen om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i*.

EUs gamla logga som håller på att fasas ut

EUs nya logga

 Vi påmindes om att det faktiskt bara finns två märkningar för ekologiskt (KRAV och EU-symbolen), men däremot många andra märkningar som står för diverse miljö-, kvalitets- och socialt ansvarstagande, men som gemeneman ofta har svårt att urskilja innebörden av. Till exempel:

Svanen (Nordiska rådet) och Bra Miljöval (Naturvårdsföreningens falk) som inte finns på livsmedel utan är miljömärke för kemtekniska produkter etc.



MSC (Marine Stewardship Council) som är ett rent miljömärke till förmån för hållbart fiske, men inte har några krav beträffande fiskebåtarnas bränsle, kylmedel etc.

Rainforest Alliance som finns på bland annat kaffe och bananer - handlar om miljö- och socialt ansvar, men inte specifikt ekologiskt odlande.



Nyckelhålet som inte har det minsta att göra med varken ekologiskt, miljövänlig eller tillsatsfri mat utan endast symboliserar att ett livsmedel innehåller lite fett och mycket fibrer. Fler exempel finns, men jag tycker dessa exempel bra illustrerar varför så många är likgiltiga eller känner sig främmande för att sätta sig in i varför och hur man ska välja ekologiskt.

Förvirringen bland de som ändå satt sig in i varför man bör välja ekologiskt finns ofta kvar beträffande varför det finns både KRAV och EU-märkta ekologiska varor. Förklaringen är att EUs gemensamma regelverk skapar en bas för vad som är ekologiskt, men svenska KRAV har sedan adderat på ett gäng hårdare regler som inkluderar striktare miljöaspekter, mer restriktioner beträffande tillsatser och ett socialt ansvarstänkande som utesluter barnarbete och ger anställda rätt till utbildning. KRAV certifierar också butiker, restauranger och fiske, vilket EU inte gör.

De mest besprutade grödorna är i fallande ordning 1. bomull, 2. bananer och 3. kaffe, så om man bara dryftar sig att byta ut ett visst antal konventionell varor, så borde dessa produkter prioriteras högt. Kanske tillsammans med mjölk som man ofta konsumerar mycket av, men bara får betala lite extra för att få i ekologisk tappning (ca 40 kr extra i månaden för en familj på 4 personer). 



Avgifterna för att bli KRAV-certifierad är numera försumbara för de flesta producenter och restauranger (ett par hundralappar till max några få tusenlappar om året, beroende på storlek/omsättning), så detta är i de allra flesta fallen bara en ihålig förevändning att inte KRAV-certifiera sig om man ändå hävdar att man säljer "ekologiska varor".

20-25% av klimatgasutsläppen i Sverige kommer från livsmedel. Utav dessa är bara 10-15% därav orsakade av transporter, så tvärtemot vad man ofta tror har själva produktionen mycket större påverkan på klimatet än transporten till/från butik. Ekologiskt jordbruk kräver dessutom att man skapar ett gott kretslopp på gården och därmed transporterar man mycket mindre foder, gödsel etc. mellan gårdar - smart och ganska givet om man tänker efter.

Räknat i kronor är de ekologiska varor som säljs mest i Sverige 1. mjölk, 2. ägg 3. fil, 4. kaffe, 5. juice, 6. yoghurt, 7. konserverade grönsaker, 8. kött, 9. barnmat, 10. gräddprodukter

Sist, men inte minst får man ibland påminna sig själv att anledningen till att det ekologiska alternativet ofta kostar en eller ett par kronor mer är att producenterna får lägre avkastning eller mindre volymer med de strängare (men schysstare) ekologiska förhållanden (mindre hönor per kvm, dyrare mat till djur som inte får äta pelleterade kadaver eller genmodifierad soja, långsammare tillväxt för grödor som inte "pressas" med konstgödel), ekologiska varor särhanteras för att inte blandas med konvetionella och man är med certifieringen försäkrad om att varorna verkligen är det de utges för att vara.

*dvs det vetenskapliga studiet av de levande organismernas förekomst, deras geografiska fördelning, hur förekomsten och fördelningen påverkas av interaktionen arterna sinsemellan och hur förekomsten och fördelningen påverkas av miljöns andra (icke-biologiska) egenskaper.

Ordet ekologi härleds ur eko-, av grek. oiko- (av oikos "hus", "boning"), och -logia "vetenskap", "lära" och begreppet skapades 1866 av den tyske biologen Ernst Haeckel. (uppenbarligen saxat från Wikipedia...)

Tweet