12 november 2009

Lilla ekoreko, vecka 46

Kanske blir du som jag lätt kallsvettig och det börjar snurra i huvudet när man står där i butiken framför diskmedelshyllan, tvåluppställningen eller andra rengöringsmedel för allehanda veck och vrår. Anledningen i mitt eget fall är inte att jag lider av varken rengöringsfobi eller "gång-nummer-15-skräck", men snarare en reaktion på att utbudet av varor och sättet de är märkta på. Förutom att det säkert finns minst 10 alternativ för varje rengöringssyssla, så finns det gröna svanar, certifiering av Astma- och Allergiförbundet, Bra miljöval och vad som känns som tusen andra små märken och s.k vägledningar.

Mer än en gång har jag stått där och försökt luska ut skillnaden mellan Svanmärkt och Bra Miljöval och till slut förmodligen istället baserat mitt beslut på något så idiotiskt som hur sött barnet på etiketten var eller möjligtvis huruvida jag skulle behöva förvara varan stående eller liggande i skåpet. Med andra ord var det hög tid att jag läste på om olika miljömärkningar för att radikalt skära ner på tiden i fullständigt ospännande"gång nummer 15" och på kuppen förhoppningsvis kunna ta lite miljövänligare inköpsbeslut.

Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens miljömärke och den enda svenska miljömärkning där kraven utformas helt av en oberoende natur- och miljöorganisation och de påstår därför själva att de är den miljömärkning som ställer tuffast krav på sina produkter och tjänster. "Kraven är hårda men inte omöjliga att nå. Istället skärps kraven efter hand och produkterna måste successivt utvecklas och bli mindre skadliga för miljön". Märkningen gäller alltid en produkt och inte ett företag.

Svanen granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall. Den ställer hårda miljökrav, men även krav på funktion och kvalitet. Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion och märkningen är den nordiska motsvarigheten till EU:s gemensamma märkning, EU-blomman. Verksamheten drivs utan vinstintresse på uppdrag av regeringen och kraven beslutas gemensamt av de nordiska länderna.


EU-blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärkning, men i Sverige finns märket ännu bara på textil, lampor och färg.

Andra märken - på många varor sitter symboler som lätt kan förväxlas med miljömärken. En del säger något om produkten även om de inte är några miljömärken, till exempel Astma- och allergiförbundets symbol. Andra betyder inget för innehållet, till exempel WWF:s panda och returpilarna. Astma- och allergiförbundet märker vissa kemisk-tekniska produkter med en svala om de är fria från allergen, parfym och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några kända, medicinska rapporterade fall, men detta säger alltså inget om miljövänligheten i sig.

Falska miljömärken - dessutom ser man ibland löv, fiskar, blommor och andra märken som producenterna själva hittar på för att ge sina varor en miljövänlig anstrykning. Sådana märken gör förmodligen mer skada eftersom de förvirrar konsumenterna.

I DNs sammanställning från 2005 dras slutsatsen att för Bra Miljöval är kraven som ställs hårdare än vad som gäller för Svanen och EU-blommman. Målsättningen för Bra Miljöval är att alla giftiga och svårnedbrytbara kemikalier ska bort. Kriterierna ställer krav på utsläpp och på den energi som går åt för att producera en vara eller tjänst. Målet är att minska den totala energianvändningen och att övergå från fossila bränslen, som olja, till förnybara energikällor. Tillverkaren måste ta ansvar för vad som händer med produkterna efter att de använts.

Även efter att man läst på om de olika miljömärkningarna är det forfarande svårt att dra några glasklara slutsatser för en (förhoppningsvis!) normalbegåvad konsument som mamman. Det är så uppenbart att det står mer på spel än miljöns väl- och ve (image, bidrag, certifieringspengar...) och de olika lägren jobbar stenhårt på att framhålla sin märkning.

Mamman vågar dock sig på att konkludera att Bra Miljöval verkar ställa de högsta kraven med avseende på hållbarhet och utveckling av för miljön skonsammare produkter och kommer i fortsättningen att ha Bra Miljöval som sin främsta ledstjärna i skur och skrubb-gångarna i butiken. Naturskyddsföreningen har en utmärkt sida här där man kan söka efter varor som är märkta med Bra Miljöval.

Avslutningsvis ett par miljövänliga rengöringstips från Miljöportalen:
  • Välj en produkt med så lite onödig förpackning som möjligt
  • Städa helst utan kemikalier, t.ex. med en mikrofiberduk
  • Välj miljömärkta rengöringsmedel
  • Köp inte medel som innehåller klor
  • Strunta i alla specialrengöringsmedel - T-röd tar bort svåra fläckar på linoleumgolv, ättika eller citronsyra tar bort beläggningar på toalett och kakel, fönster blir rena med diskmedel, ugnen blir ren med såpa som får verka en stund på låg värme
  • Överdosera inte disk- och tvättmedel - kolla upp vilken hårdhet på vattnet du har och följ doseringen på paketen
  • Tvätta inte i onödigt höga temperaturer - det mesta blir faktiskt rent vid 40 grader
...och ännu bättre några riktigt bra husmorstips från Mångmamman här.

4 kommentarer:

  1. Nu blev jag inspirerad att skriva ett inlägg på min blogg om hur jag brukar göra med städning, rengöring och tvätt...
    Leve husmorsknepen!

    SvaraRadera
  2. Å, jag har ett supertips! Det finns vita svampar som man bara blöter med vatten och kan få bort kaffefläckar i diskhon/i koppar, ta bort klister efter etiketter, tar bort kalkavlagringar, fläckar på golv etc. Vet inte vad de heter, men de är ganska dyra. Som tur är har Lidl såna "kopior" - 2 pack för 10:-! Jag brukar hamstra som värsta städtanten :)

    SvaraRadera
  3. Själv brukar jag svettas över att jag inser att inget av de medlen på hyllan rengör så som jag vill ha rengjort.

    Tänk om man hade industrirengöringsmedel och då bara behöver använda pyttepyttelite istället för en halv flaska rengöringsmedel på en fläck...

    SvaraRadera
  4. Har nyss börjat med indiska tvättnötter (en torkad frukt som innehåller tvålämne) istället för tvättmedel och det funkar utmärkt i alla fall i Göteborgs mjuka vatten. Blev upprörd över hur mycket kemikalier vi luras hälla ut för att få rena kläder.

    SvaraRadera