Glöm hösten utanför fönstret…

 

…för första målet på vår resa häromveckan var lillkusinens namngivning och därtill hörande kalas i ett härligt blommande Sörmland. Det föll ju sig så att mina föräldrar som väntat tålmodigt i många år medan döttrarna förverkligade sig själva på allehanda vis inom yrkes- och nöjeslivet plötsligt blev mormor och morfar både en och två gånger under 2009. Mellan systerns och min grabb är det exakt 10,5 månad – varken mer eller mindre på dagen. De små herrarna som hittills inte märkt så mycket av varandras existens och brytt sig än mindre har nu plötsligt kommit i synk och upptäckt finessen med att ha en nästan jämnårig kusin. Visst luggar den lille fortfarande den store och den store sätter fingrarna i öronen när den lille ger upp sina apvrål, men tillsammans är de allt bra söta.

Bättre “lokal” än svär/farföräldrarna blommande trädgård med tillhörande röda stuga med vita knutar kunde man inte önska sig och för en trädgårdsnörd som undertecknat blev det fullt upp med blomsterbeundran och ett och annat lånat frö från de överblommade skönheterna (när ingen tittade!).

Vi hedningar som inte väljer kyrkans ritualer och dop får hitta på vårt eget körschema och med inspiration från vår lillemans fest var det tipsrunda om festföremålet, vidare ett fint tal av föräldrarna och farfadern satte spaden i jorden för att plantera ett familjeäppelträd åt den lille.

  

Måtte min “lånade” vissna dahlia ge ett par frö med god grobarhet . Den här polkarandiga skönheten föll jag pladask för.

Frågan är om valet av fadder/livsledsagare var så vidare klokt!? ;-) Festföremålet och jag hade hur kul som helst tillsammans…

Efter mycket funderande och ett par kapsejsade presentidéer hittade vi äntligen rätt. Men väntar man in i det sista får man improvisera och i väntan på leverans fick den lille ett symboliskt lamm. Smakade gott gjorde det nog eftersom den lille direkt satte tänderna i den ludne lille individen.

Den riktiga presenten från kusinen med föräldrar var nämligen den här underbare lille krabaten inhandlad via inredning etc. som visade sig vara en fantastisk bra och serviceminded e-butik. Lilla lammet är enligt utsaga handgjort av en farbror i Estland och för att få kreaturet på plats så snabbt som möjligt åkte leverantören med lammet under armen hem till Albin på Kungsholmen i Stockholm. Det kallar jag service! Rapporter säger att den lille herren är mycket nöjd med sitt nya ovanliga husdjur mitt i myllrande storstaden.

   

Syster Yster hade pysslat järnet i köksregionerna och producerat en massa godsaker – hallon/chokladtårtan var min absoluta favorit. 

Mellan begivenheterna tog jag antingen ett alibi i något av barnen eller kameran med mig och smög runt i den härliga trädgården. Inte nog med att jag stal fröer – jag snodde med mig ett gäng utmärkta odlartips också. Nästa vår blir det toarulleinsamling här i huset för att ge purjolökarna det stöd de så väl behöver

.

Hade inte tråkiga föräldrar separerat duon inför nattsömnen hade förmodligen de två kusinerna fortfarande snurrat runt i Sörmlands skogar. De kom nämligen på hur kul det var när den store knuffade runt den lille plutten sittandes i sin vagn. Båda fnittrade glatt och bara lite styrhjälp behövdes emellanåt för att de inte skulle lämna ägorna.

Tweet