Glada knoppar

Söndag är Skogsknoppsdag hos oss och då drar drar vi på stövlar och regnbyxor för en härlig morgon tillsammans med alla de andra små entusiasterna som njuter naturen för mer eller mindre egen maskin. Uppslutningen är överväldigande och med oss hade vi idag 15 knoppar mellan 10 månader och två år och nästan alla hade båda sina föräldrar med sig. Vi ledare har fått lite koll på vad barnen klarar av och idag var det full fart från första stund till sista smulan av den medhavda picknicken var uppäten. Dagen till ära var mormor med oss och Max hade fullt upp att visa henne vad små knoppar gör. 

Friluftsfräjandets Skogsnoppar har fått en ny logga som är så där lagom spännande, men idag satt i alla fall “mamma Knopp” under trädet och saknade alla sina små knoppbarn. Utspridda i gräset fanns det varsin liten knoppbaby att hämta och på nolltid kom våra små knatande med sina troféer - vissa hade lite svårare än andra att skiljas från sin nya vän. Efter ett par sånger var knoppbarnen återbördade och småttingarna satte kurs ner mot stranden för dagens högst populära tema – stenar!



Klonk, klonk hördes det långa vägar när det entusiastiskt samlades den ena stenen större än den andra i de medhavda hinkarna. Som av ett under proppsade var lille buse inte på plaskande i vattenbrynet utan var i likhet med alla de andra knopparna fullt uppslukad av att tömma stranden på stenar.



Med hinkarna fulla kom sedan kritorna fram och vi målade ögon och andra kuligheter på fynden. Visst hamnade en och annan krita i munnen på de minsta, men till fikan hade vi fått ihop tillräckligt med små stendjur för en tjusig vernissage på medhavd duk. Som pricken över i:et bidrog någon med en bit tuggad banan och någon annan ställde storstilat ut sin gröna napp bland de små stenkonstverken.



Logistiken kräver sitt när ett halvt kompani småttingar ska ta sig ut i naturen inom rimlig tidsrymd och förbipasserande hundägare tittade säkert storögt på vår armada. Var svart möjligtvis årets barnvagnsfärg 2009?



När man har hjälpt mamma Knopp att återbörda alla hennes rymningsbenägna barn, plockat tillräckligt med stenar att fylla en mindre hjullastare, skapat konst som får Ernst Billgren att blekna och sjungit om allt från knoppar till björnar – då, ja då är det äntligen dags förden  medhavda matsäcken. Äppelbitar, Mariekex, mackor och bullar i en skön blandning och roligast av allt är att alla andra verkar ha just det som knoppens egen förälder inte hade vett att packa ner i ryggan. Det norpas fräckt kex från obevakade öppna paket, äppelbitar plockas ur grannens mun och rätt vad det är har man en halvtuggad bulle i sin ryggsäck som man kunde svurit på att man definitivt inte själv hade placerat där. De är härliga de små knopparna!



Tweet