Häromdagen skrev jag här om lilla familjens komposterande i både varm och kall kompost och naturligtvis kan jag inte låta bli att dela med mig av mina modesta kunskaper på det här trevliga området. Som sagt är kompostering ett utmärkt sätt att både minska på sopberget och onödiga transporter och framförallt får man tillgång till alldeles fantastiskt näringsrik jord för trädgårdens alla odlingsprojekt.
Beroende på vad du ska kompostera finns det olika sätt och behållare att använda. För trädgårdsavfall, såsom löv, kvistar och gräsklipp räcker det med en öppen behållare. Gärna bestående av en träram med två fack, men det duger lika bra med en en "gallerbur" eller helt enkelt en hög på marken. Vid kompostering av matavfall krävs det en sluten stående behållare - antingen isolerade och oisolerade. Den senare något billigare, men om du vill hålla igång din kompost året runt bör du satsa på en isolerad som går loss på ca 1000-1400 kr.
En grundförutsättning för att lyckas med komposten är naturligtvis att veta vad som går att kompostera och vad som inte funkar alls. Trädgårdsavfall, frukt och grönsaksrester, övrigt matavfall, hushållspapper, kaffefilter med sump, tepåsar ägg och skal är utmärkt "kompostföda". Själv krossar jag äggskalen och delar skal från citrusfrukter i mindre delar innan de åker i. Bondjäntan skrev nyligen ett utmärkt inlägg om kompostering där hon avråder från avokadoskal och kärnor i komposten, då de tar en evighet att bryta ner. Fiskrens, kött och skaldjur har jag själv varit lite restriktiv med i värsta sommarvärmen, men i år kommer grannskapet att få njuta sur räkdoft, då jag läst att dessa skal gör underverk för aktiviteten i behållaren.
Överflödigt att påpeka att alla sorters kemikalier, plast, fimpar, snus, städdamm, "skrivpapper", färgade eller impregnerade träbitar, tuggummi, blöjor och färgade servetter icke göre sig besvär. Trädgårdsavfall som löv och kvistar är det fritt fram att kompostera på den egna tomten, men vill du kompostera köksavfall kräver de flesta kommuner att du skickar in en skriftlig anmälan.Om du har sophämtning från fastigheten kan det vara smart att tänka på att när du anmäler din kompost har du rätt att ansöka om förlängd intervall mellan sophämtningarna och därmed nedsatt taxa.
Luktproblem beror på syrebrist när komposten blivit för kompakt eller för blöt. Sågspån suger upp vätan bäst, kutterspån och flis luckrar upp om när de blandas i. Att ingenting händer kan bero på: för lite näring - fyll på mer matrester, för lite syre - lufta genom att ströa och röra om. I min varmkompost är jag lat och använder färdigköpt kompostströ på benmjöl.
Behållaren ska ha god ventilation. Man förundras gärna över hur varmt det blir i kompostens mitt och man ska nog komma upp emot 40 grader för att det ska vara bra ös. Vill man slippa flugor, larver och ägg säger Bondjäntan att man ska upp i 45-50 grader och rekommenderar en tillsats av lite obrunnen hästgödsel för att öka förbränningen. Insekter är annars ett säkert tecken på att det inte står rätt till i din "magiska kompost maskin". Myror tyder på att det är för torrt medan flugor tyder på att det är dags att täcka ytskiktet bättre med strö.
En otålig typ som mamman går ofta bet på riktigt perfekt matjord när man är och tömmer behållaren för tidigt. Det tar nämligen upp till två år för en kompost att bli färdig beroende på förutsättningarna, men en färdig kompost har mörkbrun färg och jordliknande konsistens. Den luktar också jord och har samma temperatur som omgivningen. Istället för att nalla för tidigt bör man låta kompostjorden eftermogna på skyddad plats. Komposten bör först sållas och ska helst eftermogna lika länge som den legat i behållaren. Under eftermognaden förvandlar svampar och jordbakterier komposten till färdig mull.
Det kan vara lite knivigt att veta om jorden är färdig, men gör inte misstaget att blanda ner den för tidigt i odlingarna eftersom den då istället tar kväve från växterna för fortsatt nedbrytning och växterna blir inte glada. Gör därför en provsådd i en grund skål med till exempel krassefrön. Kommer växterna är jorden färdig att använda. Den färdiga kompostjorden kan – rätt använd – ersätta blomjord, konstgödsel, bekämpningsmedel, täckmaterial med mera eftersom den är sprängfylld med näring. Blanda ut med trädgårdsjord - cirka en del kompostjord med tre delar trädgårdsjord. Sprid blandningen på gräsmattan eller runt buskarna. Blanda ut den med ännu mer trädgårdsjord och du får en utmärkt planteringsjord, men kom ihåg att ren kompost är alldeles för stark att användas som såjord.
Förutom att du har undvikit en massa onödiga koldioxidutsläpp från sopbilar och resor till plantskolan efter köpejord och sålunda också sparat en härlig slant, så har det som en extra liten bonus visat sig att kompostjord gör växterna mer motståndskraftiga mot alla möjliga sorters sjukdomar och angrepp.
Beroende på vad du ska kompostera finns det olika sätt och behållare att använda. För trädgårdsavfall, såsom löv, kvistar och gräsklipp räcker det med en öppen behållare. Gärna bestående av en träram med två fack, men det duger lika bra med en en "gallerbur" eller helt enkelt en hög på marken. Vid kompostering av matavfall krävs det en sluten stående behållare - antingen isolerade och oisolerade. Den senare något billigare, men om du vill hålla igång din kompost året runt bör du satsa på en isolerad som går loss på ca 1000-1400 kr.
En grundförutsättning för att lyckas med komposten är naturligtvis att veta vad som går att kompostera och vad som inte funkar alls. Trädgårdsavfall, frukt och grönsaksrester, övrigt matavfall, hushållspapper, kaffefilter med sump, tepåsar ägg och skal är utmärkt "kompostföda". Själv krossar jag äggskalen och delar skal från citrusfrukter i mindre delar innan de åker i. Bondjäntan skrev nyligen ett utmärkt inlägg om kompostering där hon avråder från avokadoskal och kärnor i komposten, då de tar en evighet att bryta ner. Fiskrens, kött och skaldjur har jag själv varit lite restriktiv med i värsta sommarvärmen, men i år kommer grannskapet att få njuta sur räkdoft, då jag läst att dessa skal gör underverk för aktiviteten i behållaren.
Överflödigt att påpeka att alla sorters kemikalier, plast, fimpar, snus, städdamm, "skrivpapper", färgade eller impregnerade träbitar, tuggummi, blöjor och färgade servetter icke göre sig besvär. Trädgårdsavfall som löv och kvistar är det fritt fram att kompostera på den egna tomten, men vill du kompostera köksavfall kräver de flesta kommuner att du skickar in en skriftlig anmälan.Om du har sophämtning från fastigheten kan det vara smart att tänka på att när du anmäler din kompost har du rätt att ansöka om förlängd intervall mellan sophämtningarna och därmed nedsatt taxa.
Luktproblem beror på syrebrist när komposten blivit för kompakt eller för blöt. Sågspån suger upp vätan bäst, kutterspån och flis luckrar upp om när de blandas i. Att ingenting händer kan bero på: för lite näring - fyll på mer matrester, för lite syre - lufta genom att ströa och röra om. I min varmkompost är jag lat och använder färdigköpt kompostströ på benmjöl.
Behållaren ska ha god ventilation. Man förundras gärna över hur varmt det blir i kompostens mitt och man ska nog komma upp emot 40 grader för att det ska vara bra ös. Vill man slippa flugor, larver och ägg säger Bondjäntan att man ska upp i 45-50 grader och rekommenderar en tillsats av lite obrunnen hästgödsel för att öka förbränningen. Insekter är annars ett säkert tecken på att det inte står rätt till i din "magiska kompost maskin". Myror tyder på att det är för torrt medan flugor tyder på att det är dags att täcka ytskiktet bättre med strö.
En otålig typ som mamman går ofta bet på riktigt perfekt matjord när man är och tömmer behållaren för tidigt. Det tar nämligen upp till två år för en kompost att bli färdig beroende på förutsättningarna, men en färdig kompost har mörkbrun färg och jordliknande konsistens. Den luktar också jord och har samma temperatur som omgivningen. Istället för att nalla för tidigt bör man låta kompostjorden eftermogna på skyddad plats. Komposten bör först sållas och ska helst eftermogna lika länge som den legat i behållaren. Under eftermognaden förvandlar svampar och jordbakterier komposten till färdig mull.
Det kan vara lite knivigt att veta om jorden är färdig, men gör inte misstaget att blanda ner den för tidigt i odlingarna eftersom den då istället tar kväve från växterna för fortsatt nedbrytning och växterna blir inte glada. Gör därför en provsådd i en grund skål med till exempel krassefrön. Kommer växterna är jorden färdig att använda. Den färdiga kompostjorden kan – rätt använd – ersätta blomjord, konstgödsel, bekämpningsmedel, täckmaterial med mera eftersom den är sprängfylld med näring. Blanda ut med trädgårdsjord - cirka en del kompostjord med tre delar trädgårdsjord. Sprid blandningen på gräsmattan eller runt buskarna. Blanda ut den med ännu mer trädgårdsjord och du får en utmärkt planteringsjord, men kom ihåg att ren kompost är alldeles för stark att användas som såjord.
Förutom att du har undvikit en massa onödiga koldioxidutsläpp från sopbilar och resor till plantskolan efter köpejord och sålunda också sparat en härlig slant, så har det som en extra liten bonus visat sig att kompostjord gör växterna mer motståndskraftiga mot alla möjliga sorters sjukdomar och angrepp.
Tweet
Ja men visst är det läckert med kompost! Nörderi-varningar utfärdas när kompostering kommer på tal och jag är i närheten. Två helger sedan fylde vi på med hönsskitskompost i tomathuset för att det skulle få brinna i fred. Idag kommer jag vattna och vända på det och om några veckor planterar jag ut tomaterna! Och vilka tomater det kommer bli :-)
SvaraRadera