30 april 2010

Kompostera mera

kompost
kompost 2
kompost3
kompost4

Ett ständigt diskussionsämne i lilla familjen är min älskade kompost. Mamman sorterar minsta lilla smula som är lämplig för varmkomposten i finfina sopsorteringssystemet under köksvasken (en av fördelarna med att bo i nybyggt!), medan pappan gör sitt bästa för att smyga ner både det ena och det andra i hushållssoporna. Pappan med en något mindre ekonördig livsinställning påstår nämligen att varmkomposten inte alls är så aktiv och magiskt avfallsslukande som hans hustru vill tro. När det hettar till ordentligt i kompostdiskussionerna påstår han gärna att vi snart kommer att anfallas av landskapets alla råttor och att vi kommer att bli områdets stora stinkbomb som grannarna tar omvägar om.

Visst har maken rätt i att det stod misstänkt stilla under den långa smällkalla vintern och med vånda fick tyvärr även mamman under en period kapitulera och bära potatisskal och annat finfint nedbrytbart material till områdets sopstation. Anki på Köpstoppsbloggen hade också problem med att komposten frös och materialet inte sjönk undan - tips kom om försöka tina komposten med hjälp av varmvattensflaskor och bubbelplast eller tillsätta obrunnen stallgödsel. Tyvärr var upptining inte aktuellt hos oss när komposten var full till bredden, men nu är tack och lov min älskling på G igen och efter en del "grep-aktivitet" sjönk materialet äntligen ner ordentligt i vårvärmen.

Varför ska man då hushållskompostera frågar sig skeptiker som sällar sig till makens läger? Jo, varje år slängs 1,1 miljon ton mat och rester bort i Sverige, vilket innebär mer än 100 kg per person. Bara 15% tas omhand och behandlas organiskt, resten transporteras bort och bränns och det är inte en effektiv hantering. Att bryta ner organiskt avfall till jord är naturens eget påfund och en del av det ekologiska kretsloppet.

Att kompostera gynnar dig och ditt hushåll men naturligtvis också miljön. Du får en utmärkt mylla för dina växter att växa i och på köpet minskar förbränningen och onödigt transport av sopor. Enligt utsago producerar en familj på fyra personer ungefär 12 liter komposterbart material varje vecka och på ett år blir det alltså över 600 liter avfall! Om inte annat märkte jag själv hur mycket oftare vi var tvungna att springa ut med soporna när varmkomposten var ute ur matchen.

Då har man inte ens tagit med i beräkningen allt trädgårdsavfall som, i alla fall i min barndom, skickades iväg inpackade i tjocka svarta sopsäckar med en avgasfrustande sopbil som stod på tomgång dagarna i ända. Nu förstan har det slagit mig vilket otroligt vansinne det är att skicka iväg sitt gräsklipp och rabattrens på detta vis för att i nästa sekund ta bilen till plantskolan och dra hem säck efter säck med överprisad matjord. Snacka om kortslutning!

Jord och kodynga i plastsäck drar vi (tyvärr!) fortfarande hem i parti och minut för att jordförbättra vår nyanlagda trädgård och få igång alla mina drömprojekt på odlingsfronten. Däremot är det en självklarhet att allt gräsklipp, torrra löv och grenar och en och annan inneväxt och vissnad snittblomma hamnar i vår öppna trädgårdskompost. Hos oss består den än så länge av en provisorisk "gallerbur", men någon gång i framtiden hoppas jag på en platsbyggd träkonstruktion med två fack för att få lite snurr på "verksamheten".

I sommar anammar jag Mat och odlas tips om squashplantor för att få komposteringen att gå lite snabbare. Deras långa rötter gräver sig tydligen ner i komposten och finfördelar det snabbare. Som en extra bonus får man förhoppningsvis fina squashfrukter efter en vacker blomning. För snygghetsfaktorn håller jag dessutom på att dra upp slingerkrasse som med lite tur ska dölja den "grådaskiga kuben" på ett tilltalande och färgglatt sätt. Rapport kommer om projektet går i hamn!



1 kommentar:

  1. Kompost, det är grejer det...

    Squash hade vi på komposten eller rättare sagt komposterna i mitt barndomshem, huruvida det ökade takten har jag ingen aning om, växte så det knakade gjorde de iallafall och myyyycket goood blev de.

    Du nämner "Skogens skafferi" i inlägget, på våra komposter växte det alltid Mållor, stora fina och mycket goda. Min Mamma lagade mat på dessa och vi ungar åt tills det nästan rann ur öronen på oss. Hon gjorde såna sakr som man annars gör med spenat/mangold dvs stuvningar, i paj, gratäng, sallad etc å någon gång hade hon hackade mållor i bröd också.

    Å så har jag ett tips... Kolla om det finns någon vettig kobonde i närheten som mot en slant (eller annat) vill dela med sig lite ur sin gödselstack, om han kör ekologiskt och natursnällt så blir det ju bra gödsel... å så slipper man gå til plantskolan å köpa i småsäckar.

    Hoppas du och dina har en riktigt skön Valborg/Första maj-helg.

    SvaraRadera