Gothenburg Tea Party

…var det kanske inte riktigt, men väl ett sällsynt och trevligt litet seminarium om te och produktionen därav. Snälla Heavenly Hel hade erbjudit mamman en av biljetterna som hon vann hos Mat och Odla, men mitt i allt slog vinterkräksjukan till och mamman hamnade på Elite Plaza med annan väninna medan Heavenly Hel fömodligen lapade stillande te från sin sjukbädd…stackare!

Två minst sagt urtypiska brittiska representanter från Ahmad Tea (med den ödmjuka slogan “the worlds’s most exclusive tea”) fanns på plats och gav oss en intressant inblick i hur te produceras, provas, handlas och naturligtvis hur man brygger den perfekta koppen te. Läs mer om det senare här.

För att sammanfatta mycket kort är te den näst mest konsumerade drycken efter vatten i världen och det inmundigas uppskattningsvis 1,5 miljarder koppar te varje dag. Enligt historien dracks den första koppen 2373 f.Kr i Kina, men lite överraskande kom inte teet till Europa förrän på 1600-talet med en portugisisk sjöfarare. Man kan ju lätt inbilla sig att engelsmännen pimplat sin obligatoriska “cup of tea” sedan urminnes tid, men faktiskt inte förrän 1664 började det brittiska Ostindiska Kompaniet importera te och strax därefter blev det populärt hos den brittiska medelklassen.

Tebusken är en ständigt grön buske som hålls i midjehöjd för att man ska kunna plocka, vilket görs endast i form av de översta två bladen och knoppen. Man plockar runt hela plantagen eller “teträdgården” och varje planta plockas var 4-7:de dag – vilket pyssel! Som teköparna från Ahmads själva nämnde är detta ett slitgöra som inte alls betalar sig särskilt väl för plockarna ute på fälten, så här har man definitivt anledning att titta efter Rättvisemärkning för att göra plockarnas liv drägligare.

När plockarna fått betalt för bladen per viktenhet lägger man sedan tebladen att avfuktas och vissna på stora metallnät där luften kan cirkulera runt. Det avfuktade teet rullas genom en rullmaskin som lockar och vrider bladen för att starta en oxideringsprocess och jäsning. Sedan är det dags för torkning innan man sorterar blad och stjälkar genom olika stora maskor. De finaste bladen säljs dyrt till “kvalitets-te-makare” och stjälkarna och de mindre partiklarna säljs lite billigare för att bli bl.a. pås-te. Sist vakuumförpackas produkten i aluminiumfodrade pappersäckar, polypåsar och eller kartonger.

För en miljömupp som mamman var det lite störande att inse att det på många teplantager används stora energikrävande elektriska fläktar för både avfuktning och torkning, samt att paketeringen av tebladen är allt annat än klimatvänlig. Att en långväga transport var koldioxidstinn och oundviklig hade man ju liksom räknat ut när de största teproducerande länderna i fallande ordning är Kina, Indian, Kenya och Sri Lanka.

“The highlight of the evening” som Ahmads presenterade det som skulle vara teprovningen, men tyvärr blev jag lite besviken på att vi inte blev guidade genom denna. Vi provade Darjeeling och English Breakfast som efter lite frågor konstaterades vara “rena blad” utan smaksättning och sedan Jasmine Green Tea (som inte behöver någon närmare utredning) och Earl Grey som är smaksatt med olja från citrusfrukten bergamott. “Skadad” av sina sju år i England har mamman lite svårt för te utan mjölk, men av allt att döma förblir Earl Grey favoriten bland svarta teer. Här hemma dricks det annars mest sydafrikanskt Rooibos (ibland felaktigt kallat rött te) som inte är ett traditionellt te, utan järnekbuskens blad som plockats, strimlats och lämnats att jäsa i rullar eller nedgrävda i jorden, för att slutligen torkas.

Det trevliga teseminariumet anordnades av Herbs & Spices med den fina nätbutiken Spicehouse. På tal om Rättvisemärkt och mitt inlägg häromdagen finns de hos Spicehouse en utmärkt välsorterad sektion för Fairtrade & Ekologiskt – kaffe, te, kryddor, olja, jordnötssmör, nötter och honung.

I övrigt fortsätter mamman att drömma om Afternoon Tea på Grand Hôtel i Stockholm eller Skårs Gård här lokalt. Inläggets titeln anspelar för övrigt på "Boston Tea Party" - händelsen som anses ha varit den utlösande faktorn för den amerikanska revolutionen.

Tweet