…gläntade mamman försiktigt på dörren till garderoben för jobbkläder (ja, vi har faktiskt lyxen att ha så gott om utrymme att “hel-och-ren-kläderna” kan bo avskiljt från vardagens slit-och-släng-sylt-och-snor-kollektion!) och tog ett djupt andetag. Det är nu det gäller, 13 månader sedan det senast botaniserades här (ja, säkert 18 månader sedan något med en ostretchig linning luftades), 13 månader sedan man behövde vara uppsträckt och fläckfri på dagtid och många kilon upp och ner sedan mamman senast stuvades in i en skräddad dräkt eller i alla fall ett par byxor tillverkade av annat material an denim.
Fortfarande med hämmad andning, en ordentligt indragen mage och med skräckblandad förtjusning provades det både byxor och kjolar…och tack du övre heliga makt som lät dem glida både över lår och stuss, samt lät dragkedjor och knappar stängas utan minsta övervåld. Mamman är minst sagt lättad och kan på riktigt börja se fram emot veckan temporära “guestappearance” på jobbet. Det vankas nya spännande happenings med tillhörande spektakel och en föräldraledig mamma är glad över att ha blivit både ihågkommen och inbjuden. Spännande ska det bli att känna lite på vad som väntar framöver på vårkanten och till sin stora förtjusning får lilleman under tiden rå om sin kära mormor.
Tweet
Spännande och roligt att få sätta igång igen efter såpass lång tid. Härligt att kläderna passade, inte alltid man har sån tur ;-)
SvaraRadera