Fredagen bjöd på mysigt besök av mammans väninna med två gullungar, så här har det lunchats, lekts flitigt med underbara tygbakverken från Bombadill (de gottesugna mammorna slog gladeligen till när 4-åringen sålde prinsesstårtor för 4 kronor stycket!), fikats och äntligen utnyttjats grannskapets fina lekplats.
De besökande tu lintottarna är verkligen av det lugnare slaget och till och med ettåringen lekte högst varsamt med lilleman, men det kan nog konstateras att vår lille sötnos behöver lite social träning med jämnåriga. Som första och hittills enda barnet till en mamma som hellre njuter tystnaden i skogen än stojjet på öppna förskolan och som glatt har följt med på alla sorters vuxenaktiviteter sedan första stund, är det uppenbart att lillen är högst ovan vid sällskapet av jämnåriga leksugna små killar och tjejer. Lilleman som finner sig i vilket sällskap som helst av allvarliga, högljudda eller gestikulerande vuxna med bravur och kan få den suraste servitris eller ett gäng med helcoola tonåringar att skina upp i ett gigantiskt leende tycks tycka det är desto läskigare med små jämnåriga krabater. På håll är de kul, men när de vill interagera eller bara varsamt räcka över en leksak är det visst bäst att ge upp ett litet tjut och titta efter mamma.
Hela eftermiddagen har mamman sedan förtjust dansat runt i en liten glädjedans över den finfina rödrutiga handduken från Green Gate och en matchande disktrasa från Malin Westberg Collection som de snälla besökarna hade med sig i fint paket. Det kan väl bara konstateras att mamman trots allt är bra sugen på lite nytt piff så här 84 dagar in på köpstoppet. Att inte hänga i affärer och att ha kommit till insikt med att shopping inte är (eller i alla fall borde vara) en hobby är en fröjd, men i varje hemmafru kryper det nog fram en liten "pifftomte" ibland som vill matcha raderna av syltburkar och saftflaskor med en snygg accessoar eller två .
Tweet
Tack för god mat och trevlig sällskap!
SvaraRaderaVi ses snart igen
Kram
Sofia
Jag känner igen det där, Skruttan tycker också att det är lite läskigt med myckte stoj. Men eftersom vi nu går på Klapp & Klang på Öppna förskolan så blir hon lite mer van för varje dag. Och där finns så många andra bebisar att titta på så det verkar som om hörseln ger vika för synen :D
SvaraRadera