Kära kollegor och andra kontorsråttor som just är mitt i nedräkningen till semestern och avundas oss lyckliga som får dröna runt i solen dagarna i ända. Låt mig påminna er om hur bra ni faktiskt har det som förhoppningsvis har kunnat börja dra ner lite på takten inför ledigheten och åker snålskjuts på de kollegor som tagit tidig semester och med lite tur hindrar er från att påbörja något nytt. Här på hemmafrufronten är det däremot alldeles tvärtom och nu börjar det på allvar dra ihop sig till årets stressigaste period. Tanken att inhandla en burk Losec har faktiskt dykt upp, då man ännu inte vet hur pass körigt det faktiskt kommer att bli under juli och augusti.
Anledningen till den analkande stressen och körigheten är naturligtvis det överdåd som just nu och ett par månader framöver råder i naturens underbara skafferi. Max och mamman lullar som vanligt runt med vagnen i omgivningarna och just nu känns det som om vi inte kan ta ett steg utan att det står ett bär, en frukt eller en blomma och hånleendes ropar: "Ha, ha vi är mogna och vill ner i din sylt/saft/chutney-gryta - nuuuuuuu!"
Anledningen till den analkande stressen och körigheten är naturligtvis det överdåd som just nu och ett par månader framöver råder i naturens underbara skafferi. Max och mamman lullar som vanligt runt med vagnen i omgivningarna och just nu känns det som om vi inte kan ta ett steg utan att det står ett bär, en frukt eller en blomma och hånleendes ropar: "Ha, ha vi är mogna och vill ner i din sylt/saft/chutney-gryta - nuuuuuuu!"
Morgonens promenad gick genom skogen och till vår stora förvåning var blåbären redan just blå i alla fall på den soliga sidan. Hur ska detta gå nu när vi snart lämnar bygden för sommarkollo nere i blåbärsbefriade Skåneland? Det får övervägas under eftermiddagen huruvida vi ska rusa iväg och inhandla en sån där effektiv bärplockarskopa som proffsen har eller om vi ska ta risken och vänta två veckor till och låta alla andra härja fritt i skogen före oss. Om jag frågar barnafadern kommer svaret säkerligen att bli ett rungande "vänta!", då denne käre make börjar bli lite trött både på avlusningsrutinen av fästingar på frun som krävs vareviga kväll och allt efterföljande gnäll om hur mycket det kliar där myggor stuckit, myror pinkat...och elefanter klampat.
Tweet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar