Saft- och syltstress

Så var det då med en skräckblandad förtjusning dags för tiden på året då var saftande och syltande husmor riskerar att hamna alarmerande nära hushållsutbrändhet. Detta fenomen sätter som regel igång alldeles i början av juni då man får syn på den första blommande äkta flädern. Så länge det bara är den giftiga druvflädern som syns till är allt lugnt, men så plötsligt (och lika överraskande varje år) är det dags att ge sig ut på jakt för att hinna före överblomningen och framförallt alla andra aggressiva saftande tanter ute i samma ärende. När vi bodde i stan kunde man se oss "saftare" hängandes som apor i parkens få fläderträd, men i år när vi flyttat ut på landet hoppas jag att denna övning kan genomföras med aningens mer värdighet.

De första fläderblommorna utlöser som sagt denna saft-och syltstress och därmed blev lillen och mamman nödgade att rycka ut akut till IKEA häromdagen. Säga vad man vill om möbeljättens inställning till att komma snuddandes nära plagiat när de säljer sina versioner på design och gamla svenska klassiker, men när det gäller prisvärda glasburkar, flaskor och annan förvaring till sommarens stundande projekt är de oslagbara. Förutom all förestående sylt, saft, chutney, mos etc, har mamman inspirerats av Leilas stilrena förvaring av kökets torra varor. Ut åker papperspåsar och kartonger och in kommer estetiskt tilltalande glasburkar för socker, mjöl, havregryn och allt annat smått och gott. Maken förfärade sig över hur han nu skulle veta vad som var vad......tja....stön.....ner med näsan!

Tillbaka till det förestående saft- och syltinfernot. Sprillans nya glasflaskor fanns nu på plats i hemmet och därmed var det dags att i förberedande syfte tömma frysen på de stackars bär och frukter som hållits inspärrade där sedan förra sommaren. De svarta vinbären från svärfars fina gamla buskar ute på Koberg blev en superenkel och läskande saft enligt husguden Leilas recept:

1L vinbär mosades med potatisstöt, koktes med 1L vatten i 10 minuter innan de skummades, silades och sedan blandades med ytterligare 0,5L vatten, 3dl socker (för den som vill ha en söt saft kan man säkert lägga till ytterligare 1dl - nu är den mer "frisk") och 1 tsk citronsyra. Koka upp långsamt och häll på flaska. Förvara kallt, spädes 1+4. Mums!

Nu väntar alltså en arbetsintensiv säsong med den obligatoriska flädersaften som ska kokas enligt mammas fantastiska recept inom kort. Den nysatta rabarbern växer till sig så smått och kommer att bli lagom att blanda i både saft och paj med "de riktiga" jordgubbarna som dyker upp runt midsommar. Sedan avlöser bären varandra i en strid ström med vinbär, krusbär, blåbär och man kanske till och med vågar ge sig på slånbären som jag spanat in häromkring kusten. Tomatplantor har jag många, så förhoppningsvis kan man få ihop lite chutney och sedan vips är det dags för björnbären runt min födelsedag i augusti, innan svärmor och jag ska jaga kantareller på tidiga hösten - puh!

Tweet