Mer trygghetsnarkomani

Som fortsättning på gårdagens tema om trygghetsnarkomani måste det refereras till ett gäng, i mina ögon, helt galna produkter från det stora landet i väster. Inte helt oväntat konsumeras det en hel del "daytime television" av den föräldralediga mamman. När Max var alldeles ny var det mest ett tidsfördriv under alla timmar av amning, men nu får det erkännas att det rör sig mer om ett beroende som sakteligen krupit sig på. Mamman, som mot alla råd och rön trots allt låter sin lille 5-månaders älskling titta på TV:n med ett öga medan han betraktar sin fina mobil hängandes från taket med det andra ögat, delar sonens passion för den livliga och animerade Rachael Ray som lagar mat, intervjuar och flaxar runt i rutan.


Häromdagen hade Rachael (vår väninna..) låtit tre nyblivna mammor testa varsin säkerhets/tröst-produkt på sina små barn och fick sedan recensera hur bra eller dåliga de var. Vad de tyckte minns jag inte riktigt, men mina egna tankar gick definitivt till ämnet trygghetsnarkomani och fullständigt onödiga prylar...



De här handattrapperna i någon form av vetevärmarestil ska man ha i sin säng i slutet av graviditeten så att de tar lukt av mamma och så att man sedan kan lägga dem hos sin nyfödda bebis som värme och tröst. Vad är det för fel med att själv ligga bredvid sin bebis??



Den här finfina störtkrukan måste ju sötnosen alldeles säkert ha på sig när han börjar att krypa och gå för att skydda mot allehanda hjärnskador man kan ådra sig. Fattar forfarande inte hur någon av oss födda på 70-talet kunde nå vuxen ålder...

..och så den givna storsäljaren! Många av de amerikanska mammorna tyckte det var ett sånt oerhört dilemma att ha sina små telningar med på offentliga toaletter, då de både kunde rymma och få läskiga små bakterier på fingrarna. Lösningen var denna genialiska upphängningsanordning så att man helt enkelt kunde parkera lillen likt en handväska på dörren medan man uträttade vad man skulle. När kommer den till Sverige?

Tweet