Innan jag drar söderut och lämnar min stackars granne i sticket med en djungel av plantor att vattna, så kommer det några kompletterande tips från odlarworkshopen.
Att dela upp sitt land i flera sektioner och planera en roterande växtföljd är grundläggande för att inte utarma jorden på näring. Med 4-årig växtföljd roterar man mellan fyra rutor från år till år. I ruta 1 gödslar man mycket och odlar näringskrävande grödor som rotfrukter, squash eller melon. I ruta 2 gödlar man lite mindre och odlar morötter, rödbetor, lök eller sallad. I ruta 3 finns potatis där man bara tillför lite gödsel före odling och i den sista rutan gödslar man inte alls utan odlar kvävebindande grödor som t.ex. bönor, ärter, spenat eller kryddor. Nästa år flyttar man grödorna ett steg medsols och på så vis bevarar man en hälsosam jord.
Jordlasagnen som jag nämnde i förra inlägget är idealisk för ett nytt potatisland och när man har skördat år 1 gräver man ner blasten för motsvarande effekt. Sättpotatis förgror man antingen i äggkartonger i ett ljust fönster, på ett lager jord eller som jag själv föredrar överkupade i avklippta mjölkförpackningar med jord. På det senare viset har man en 2 dm hög planta att sätta ut i landet i mitten/slutet av maj (jorden ska vara 7-8 C) och slipper ha sönder de bildade rötterna eftersom man bara river upp kartongen och sätter hela klumpen. Använd fiberduk i början och potatisen är klar att skörda när blommorna vissnat.
Ska man odla en enda gröda, eller iaf välja det ekologiska alternativet i affären, så är potatis självklar. Konventionellt odlad potatis besprutas upp till 10 gånger innan den skördas och allra värst är King Edward. Anledningen är att denna och många andra sorter inte är ursprungliga för vår jord och därmed lätt angrips. Givet borde vara att välja traditionellt svenska sorter för att minimera problemen.
Använd inget konstgösel på grödor som skall ätas. På jord som ska stå "obrukad" en lång tid på sensommaren - t.ex. där du odlat sallad på försommaren, kan man gröngödsla genom att odla den ettåriga blomman honungsfacelia som moterkar kväveläckage (måste dock slås innan den fröar av sig!). Ett annat bra och 100% ekologiskt sätt att tillsätta kväve (=gödsla) är att använda gräsklipp som vidare håller fukten i jorden och hindrar ogräs.
Att dela upp sitt land i flera sektioner och planera en roterande växtföljd är grundläggande för att inte utarma jorden på näring. Med 4-årig växtföljd roterar man mellan fyra rutor från år till år. I ruta 1 gödslar man mycket och odlar näringskrävande grödor som rotfrukter, squash eller melon. I ruta 2 gödlar man lite mindre och odlar morötter, rödbetor, lök eller sallad. I ruta 3 finns potatis där man bara tillför lite gödsel före odling och i den sista rutan gödslar man inte alls utan odlar kvävebindande grödor som t.ex. bönor, ärter, spenat eller kryddor. Nästa år flyttar man grödorna ett steg medsols och på så vis bevarar man en hälsosam jord.
Jordlasagnen som jag nämnde i förra inlägget är idealisk för ett nytt potatisland och när man har skördat år 1 gräver man ner blasten för motsvarande effekt. Sättpotatis förgror man antingen i äggkartonger i ett ljust fönster, på ett lager jord eller som jag själv föredrar överkupade i avklippta mjölkförpackningar med jord. På det senare viset har man en 2 dm hög planta att sätta ut i landet i mitten/slutet av maj (jorden ska vara 7-8 C) och slipper ha sönder de bildade rötterna eftersom man bara river upp kartongen och sätter hela klumpen. Använd fiberduk i början och potatisen är klar att skörda när blommorna vissnat.
Ska man odla en enda gröda, eller iaf välja det ekologiska alternativet i affären, så är potatis självklar. Konventionellt odlad potatis besprutas upp till 10 gånger innan den skördas och allra värst är King Edward. Anledningen är att denna och många andra sorter inte är ursprungliga för vår jord och därmed lätt angrips. Givet borde vara att välja traditionellt svenska sorter för att minimera problemen.
Använd inget konstgösel på grödor som skall ätas. På jord som ska stå "obrukad" en lång tid på sensommaren - t.ex. där du odlat sallad på försommaren, kan man gröngödsla genom att odla den ettåriga blomman honungsfacelia som moterkar kväveläckage (måste dock slås innan den fröar av sig!). Ett annat bra och 100% ekologiskt sätt att tillsätta kväve (=gödsla) är att använda gräsklipp som vidare håller fukten i jorden och hindrar ogräs.
Ytterligare ett smart och kostnadseffektivt sätt att gödsla är att använda nässelvatten. Lägg nässlor i blöt upp till en vecka, sila av vattnet och späd 1 del med 9 delar vatten innan du vattnar med det. Bärbuskar vill ha aska vartannat ord och rosor tar gärna ett par nävar varje år.
Vi pratade om vikten av att låta landet vara poröst och att man bara ska trampa antingen på trampstenar eller brädor som man lägger mellan raderna av grödor. Kursledaren förespråkade plöjning på hösten och jordfräs på våren, medan vi som odlar på lite blygsammare arealer nog kan vara nöjda med en rejäl genomgrävnig av jorden på tidiga våren och ev lite nytt gödsel/kompost.
Man kan både piffa till och skydda sitt land en smula med att odla en lite större blomma i kanterna eller ändarna av såraderna - i år ska jag bli en riktig tant och sätta några präktiga hallonröda dahlier för att piffa upp innan det prunkar ordentligt bland grödorna. Samma funkar såklart invid en pallkrage för ev sol eller vindskydd.
Upphöjda såbäddar värmer upp snabbare på våren, men torkar å andra sidan ut betydligt fortare. Fiberduk är annars universalmetoden för allt som behöver skyddas eller få upp tempen en smula. Enkelt eller dubbelt lager, direkt ovanpå eller som tunnlar på bågar som sticks i jorden.
Sparris blev jag väldigt sugen på att odla, men har inget tålamod för de 2-3 år man får vänta från frö till skörd. Jag köpte ett par plantor som förhoppningsvis kan ge oss några fina primörer redan nästa år. De ska stå torrt i jord förberedd med lite sand, hönsgödsel och benmjöl. Lägg upp en liten vall som du draperar rötterna över och täck sedan med lite jord - och vänta....
Jordärtsskockor är underbart gott och trivs i en lite upphöjd bädd. Sätt i jorden på hösten för skörd nu. Låt några knölar ligga kvar i jorden, så förökar de sig och kommer tillbaka nästa säsong.
Ärtor, luktärtor, gurka och squash vill ha ett stöd - armeringsmattor som man ställer upp är en utmärkt idé.
Sist men inte minst blev jag imponerad av kursledarens fina svenska lågväxande blåbärsbuskar, som tydligen ger fantastiskt fin avkastning om man bara skyddar bären från fåglarna. Plantan Putte har nu flyttat in hos oss och vi hoppas på härliga blåbär till glassen längre fram i sommar.
Vi pratade om vikten av att låta landet vara poröst och att man bara ska trampa antingen på trampstenar eller brädor som man lägger mellan raderna av grödor. Kursledaren förespråkade plöjning på hösten och jordfräs på våren, medan vi som odlar på lite blygsammare arealer nog kan vara nöjda med en rejäl genomgrävnig av jorden på tidiga våren och ev lite nytt gödsel/kompost.
Man kan både piffa till och skydda sitt land en smula med att odla en lite större blomma i kanterna eller ändarna av såraderna - i år ska jag bli en riktig tant och sätta några präktiga hallonröda dahlier för att piffa upp innan det prunkar ordentligt bland grödorna. Samma funkar såklart invid en pallkrage för ev sol eller vindskydd.
Upphöjda såbäddar värmer upp snabbare på våren, men torkar å andra sidan ut betydligt fortare. Fiberduk är annars universalmetoden för allt som behöver skyddas eller få upp tempen en smula. Enkelt eller dubbelt lager, direkt ovanpå eller som tunnlar på bågar som sticks i jorden.
Sparris blev jag väldigt sugen på att odla, men har inget tålamod för de 2-3 år man får vänta från frö till skörd. Jag köpte ett par plantor som förhoppningsvis kan ge oss några fina primörer redan nästa år. De ska stå torrt i jord förberedd med lite sand, hönsgödsel och benmjöl. Lägg upp en liten vall som du draperar rötterna över och täck sedan med lite jord - och vänta....
Jordärtsskockor är underbart gott och trivs i en lite upphöjd bädd. Sätt i jorden på hösten för skörd nu. Låt några knölar ligga kvar i jorden, så förökar de sig och kommer tillbaka nästa säsong.
Ärtor, luktärtor, gurka och squash vill ha ett stöd - armeringsmattor som man ställer upp är en utmärkt idé.
Sist men inte minst blev jag imponerad av kursledarens fina svenska lågväxande blåbärsbuskar, som tydligen ger fantastiskt fin avkastning om man bara skyddar bären från fåglarna. Plantan Putte har nu flyttat in hos oss och vi hoppas på härliga blåbär till glassen längre fram i sommar.
Tweet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar